Ut i arbetslivet snabbt
Väktaryrket är eftertraktat bland invandrare. Men det har funnits ett stort hinder: språket.
Den som studerar till väktare behöver lära sig fackspråk och förstå lagtext. Det har hindrat många invandrare från att söka till väktarutbildningen. Nu har den första kullen av väktare med invandrarbakgrund slussats ut i arbetslivet efter att de fått hjälp med finskan. – När du kommer till ett nytt land vill du ha ett jobb och ett sammanhang. Vi ser en stor potential i den arbetskraft som kommer från andra länder. Det går förhållandevis snabbt att utbilda arbetskraft till den här branschen. Du får en inkomst och ett jobb snabbt, säger Teemu Leppäsalko som är personalplanerare på vaktbolaget Securitas.
Helsingfors första invandrargrupp har fått sina väktarkort. De har varit med i vaktbolaget Securitas och Helsingfors stads nya projekt. I det har man lagt in en extra växel för att hjälpa gruppen med finskan för att klara utbildningen och få jobb.
Dario Russo, 30, kom från Italien till Finland för två och ett halvt år sedan som Erasmus-studerande. Iklädd vaktbolagets grå mundering och utrustad med en öronsnäcka håller han i dag uppsikt över Lidls kunder i köpcentret i Gårdsbacka. Andra dagar har han varit väktare i Kampen eller i Berghäll.
– Det har varit lugnt i dag. Några kvällar har det gällt att hålla koll på berusade kunder vid hyllorna där det finns alkohol.
Russo talar en långsam finska, men klarar av att göra sig för-
stådd. Utmaningarna med det finska språket delar han med de övriga åtta nybakade väktarna i utbildningen. De kommer från länder som Irak, Tunisien, Serbien, Iran och Egypten.
– När jag studerade inför provet för att få väktarkortet läste jag vissa lagparagrafer tio gånger för att förstå dem.
Securitas personalplanerare Teemu Leppäsalko har jobbat tätt med gruppen.
– Det som varit svårast är terminologin vi använder i yrket. En invandrare har kanske aldrig stött på de främmande orden i det dagliga livet. Till och med infödda finländare kanske inte känner till dem. Frågorna i provet kan vara ställda på ett svårt sätt, säger han.
Till exempel kan det finnas en flervalsfråga om vilka områden på kroppen som en teleskopbatong får träffa eller så ska studenten ge ett essäsvar om ett juridiskt begrepp som nödvärn.
Ingen skam att be om hjälp
Dario Russos väg mot väktaryrket började med ett mejl från arbetsoch näringsbyrån i höstas. I det fick han veta att Helsingfors kompetenscentrum söker invandrare med up- pehållstillstånd till ett väktarprogram. I utbildningen utlovades extra mycket språkutbildning.
– Jag jobbade tidigare en tid på posten, men så tänkte jag ”varför inte prova på det här?”.
Han sökte, och fick en plats. Hans studiekamrater är i åldrarna 20-50. En del har, liksom Russo, bott en kort tid i Finland, andra längre. För en del var det lättare att skriva finska, för andra tvärtom.
En väktare ska inte bara kunna tala finska tillräckligt bra. Varje arbetsskift avslutas med en skriftlig rapport om allt som inträffat under dagen. Rapporten måste vara så väl skriven att den vid behov kan användas i en rättssal som bevis.
– Vi har uppmanat alla nya väktare från programmet att kontakta närmaste chefen om de är osäkra på hur de ska formulera sig eller om de undrar över hur något skrivs på finska. Det ligger ingen skam i att be om hjälp, säger Teemu Leppäsalko på Securitas.
Sedan tre månader tillbaka har invandrarna i projektet fast jobb som väktare samtidigt som de fortsätter studierna på läroavtal. Målet är en grundexamen i väktaryrket. Enligt Leppäsalko har Securi- tas mycket att vinna på samarbetet med staden. I branschen råder nämligen ett skriande behov av väktare.
– Säkerhetsbranschen har vuxit kraftigt ganska länge och i Finland har det varit svårt att hitta arbetskraft till låglöneyrken. Vi ser en stor chans i arbetskraften som kommer utomlands ifrån. Det går förhållandevis snabbt att utbilda arbetskraft till den här branschen. Du får alltså snabbt en inkomst och ett jobb.
För Securitas spelar varken kroppsform, utseende, kön eller etnisk bakgrund någon roll.
– Vi letar efter duktiga arbetstagare, kort och gott, säger han.
En väktare med samma utländska bakgrund som exempelvis en person som precis snattat i en butik har en stor fördel. Då finns kunskap om hur man förhåller sig till brott i ett annat land.
– Talar du samma språk eller känner kulturen i ett land kan du möta kunden på rätt sätt i situationen. Till exempel har jag märkt att det går betydligt smidigare om väktare och kund sinsemellan kan tala till exempel ryska, säger han.
Det är Helsingfors kompetenscentrum som koordinerar väktarutbildningen.
– Hittills har det inte funnits någon som erbjuder språkträning för att klara provet för väktarkortet. Det är klart att du kan söka in till en yrkesläroanstalt, men också där måste din finska eller svenska vara tillräckligt god för att du ska klara inträdesprovet, säger företagskoordinatorn Johannes Hirvelä på kompetenscentret.
Inte rasistiska motiv
Före projektet mötte han många med invandrarbakgrund som väldigt gärna ville bli väktare. Utbildningen har varit så lyckad att följande invandrargrupp på 18 personer inlett studierna den här våren, och bland dem finns en kvinna.
– Mångspråkighet är inte till nackdel i det här yrket. Exempelvis i Östra centrum kan du ha nytta av väktare som talar arabiska eller dari. De kan också ge en trygghetskänsla och minska tröskeln för att ta kontakt.
Johannes Hirvelä menar att väktarna med invandrarbakgrund kan vara förebilder som visar att det här yrket är öppet för alla. I tillägg kan det minska fördomar om att väktare har rasistiska motiv när de ingriper.
Bättre finska
För Dario Russo är planen att slutföra grundexamen. Han vill gärna prova på andra typer av väktarjobb som blir möjliga efter examen. Man kan bland annat jobba som ordningsvakt, vakta värdetransporter eller bevaka sjukhus eller patrullera i metron.
Yrkesämnesläraren Sirpa Lehtimäki berättar att invandrargruppen har haft två lärare i klassrummet samtidigt. Den ena lär ut yrket, medan den andra är specialiserad i finska som främmande språk.
– När en studerande är osäker på böjning eller tidsform i en mening behandlas de på samma gång. Vi kopplar ihop grammatik med yrkesundervisningen, säger hon.
Lehtimäki är imponerad av gruppens språkliga framsteg.
– Deras utveckling är svindlande stor! I klassrummet måste de tala finska från början. I början talade de delvis engelska utanför klassrummet, men de övergick efterhand till finska, eftersom alla inte kunde engelska. Både deras talade och skrivna språk har utvecklats, säger hon.
Mångspråkighet är inte till nackdel i det här yrket. Exempelvis i Östra centrum kan du ha nytta av väktare som talar arabiska eller dari. De kan också ge en trygghetskänsla och minska tröskeln för att ta kontakt.
Johannes Hirvelä
Företagskoordinator