Datacentraler är en tillväxtbransch
Digitaliseringen tränger allt djupare in i både samhällsstrukturerna och det dagliga livet. Behovet av datacentraler där informationen processas växer hela tiden.
Nya tillämpningar som artificiell intelligens och det som kallas ”föremålens internet” (internet of things) processar stora mängder data i molnstrukturer där kapaciteten hela tiden är tillgänglig. Men molnens fysiska gestalt är stora datacentraler där servrarna brummar och led-ljusen blinkar.
Datacentralerna är viktiga knutpunkter i det globala nätverket. Itjättar som Google, Microsoft, Facebook och Amazon behöver enorma mängder datakapacitet. Servrarna som ser till att informationen flödar i näten ska också vara fysiskt decentraliserade för att avbrott på ett ställe inte ska slå ut hela verksamheten.
Ett annat viktigt element är snabba optiska fiberkablar som knyter ihop nätverken över stora avstånd.
Den fiberoptiska kabeln C-Lion som löper på havsbottnen mellan Finland och Tyskland har en förbindelse till Hangö, och det ska också kabeln Eastern Light som dras från Sverige via Finland till Baltikum få. Knutpunkten i Hangö ger snabba uppkopplingar till andra viktiga förbindelseställen. Hangö och Raseborg har nyligen inlett marknadsföringen av tomter för datacentraler under det gemensamma namnet Hanko Data Parks.
Nätverket utvidgas om den planerade kabeln Arctic Connect som ska gå via Nordostpassagen till Asien blir verklighet.
Kabeln försnabbar märkbart datatrafiken mellan Europa och Asien. Det ambitiösa målet är att koppla ihop kablarna i Östersjön med den planerade nordostkabeln och göra Finland till ett likadant nav för datatrafiken mellan Europa och Asien som Finnair och Helsingfors-Vanda flygplats nu är för flyglogistiken.
År 2009 köpte Google Stora Ensos nedlagda pappersfabrik i Fredrikshamn och byggde om den till en datacentral. Google har hittills investerat 1,3 miljarder euro i centralen.
En rapport som Google lät företaget Copenhagen Economics utföra visar att den samhällsekonomiska nyttan som etableringen har medfört för Finland uppgår till 660 miljoner euro och 1 600 jobb. År 2016 sysselsatte datacentralerna i Finland direkt och indirekt omkring 11 200 personer och tillförde 800 miljoner euro i samhällsekonomin.
Om den finländska datacentralsindustrin växer med 15 procent per år kan det handla om 33 000 jobb och 2,3 miljarder euro på årsnivå år 2025. Högteknologiska internationella datacentraler fungerar dessutom som incitament för andra teknologiska investeringar.
Att marknadsföra Finland som en lämplig miljö för att investera i datacentraler har stor ekonomisk potential. Det är ett givet område att satsa på när nästa regering slår fast sina politiska kärnområden.
Enligt ett internationellt index är Finland på fjärde plats bland länder där det är attraktivt att bygga datacentraler. Island, Norge och Schweiz ligger före.
Indexet mäter sådant som energikostnader, internationella dataförbindelser, skattepolitiken, affärsomgivningen, politisk stabilitet, energisäkerhet och tillgången på vatten. Finlands kalla klimat är en fördel, det minskar kostnaderna för kylningen. Samtidigt kan överskottsvärmen från datacentralerna kanaliseras in i ett fjärrvärmesystem.
Energin står för 30 procent av driftskostnaderna för en datacentral. Men det räcker inte med billig energi, den måste också vara producerad på ett hållbart sätt för att minska it-företagens miljöbelastning. Googles central i Fredrikshamn drivs till hundra procent med grön energi – som produceras i Sverige.
Kärnkraftssatsningarna i Finland stärker nog tillgången på energi, men hur passar den in i it-företagens miljöprofil? Det kan krävas bredare satsningar på miljömässigt hållbara verksamhetsförutsättningar för att kompensera kärnkraftsberoendet.