Allt fler avvisas med tvång – sker ofta med poliseskort
Antalet avvisningar med poliseskort väntas mer än fördubblas i år.
I fjol avvisade polisen drygt 500 asylsökande som fått avslag på sin ansökan, och antalet väntas stiga klart i år. Polisen räknar också med att allt fler behöver poliseskort ända fram, då fler motsätter sig avvisningarna. Enligt Polisstyrelsens beräkningar kommer 1 200 personer att avvisas med poliseskort i år, vilket är mer än dubbelt så många som i fjol. Alla är ändå inte asylsökande.
Polisen prioriterar inte i avvisningskön, förutom när det gäller personer som anses vara en säkerhetsrisk. Familjesituation eller ansökan om arbetsrelaterat uppehållstillstånd eller besvärsrätt är inget hinder för avvisning.
Det finns en klar skillnad i statistiken för i år och i fjol: då bara en av fem avvisningar i fjol skedde med poliseskort ända fram till destinationen närmar sig andelen under det här årets två första månader så mycket som hälften.
– Antalet asylsökande med avvisningsbeslut som vunnit laga kraft kommer att öka, och allt fler motsätter sig avvisning. Statistiken visar på att andelen som kräver poliseskort ända fram kommer att öka, säger polisinspektör Mia Poutanen vid Polisstyrelsen.
Polisstyrelsen ordnade ett medieinfo i går för att informera om avvisningar och utvisningar.
Största delen av polisens avvisningar och utvisningar handlar ändå om andra än asylsökande. För det mesta är det fråga om utvisningar av personer som gjort sig skyldiga till brott. Enligt polisen är många sådana som återkommer för att fortsätta sin kriminella verksamhet, tills de utvisas igen. Sammanlagt organiserade polisen återresor till 111 länder i fjol.
Många avvisningar avbryts
Polisens avvisningar sker antingen övervakat, så att polisen ser till att personen verkligen kommer med på planet eller båten, eller genom poliseskort hela vägen. Under det här året beräknas de senares antal mer än fördubblas.
Polisen är ändå noga med att påpeka att en stor del av de asylsökande väljer den så kallade frivilliga assisterade återresan. För afghanernas del var det något fler som avvisades av polisen i fjol, medan över tusen irakier valde det frivilliga alternativet. I fjol avvisade polisen 139 irakier och 51 afghaner, enligt Polisstyrelsens statistik.
För tillfället finns ungefär
10 000 asylsökande med negativt asylbeslut i mottagningssystemet, och av dem väntar största delen på beslut på sina asylbesvär. Avvisningskön är en bit under tusen personer, bedömer Poutanen.
– Polisen är inte så intresserad av grunderna för besluten, utan att det finns ett beslut som vunnit laga kraft och kan verkställas. Det är det som är vår uppgift. Men vi kollar ofta med förvaltningsdomstolarna för att försäkra oss om att det inte finns verkställighetsförbud, så att ingen skickas tillbaka i strid med något beslut, säger Mia Poutanen.
Under den senaste tiden har ändå många avvisningsprocesser avbrutits. Närmare hälften av avvisningarna avbryts för tillfället på grund av verkställighetsförbud, att personen lämnar in en ny asylansökan eller för att hen gör så våldsamt motstånd att det inte går att genomföra avvisningen.
– Men inte en enda avvisning har hittills avbrutits helt och hållet på grund av våldsamt motstånd, då skjuts den bara upp till en senare tidpunkt, säger överkomissarie Liisa Lintuluoto vid Helsingfors polisinrättning.
Enligt Lintuluoto handlar det ändå om enskilda fall då den avvisningshotade gör våldsamt motstånd, kanske ett par procent eller ungefär ett tjugotal under fjolåret uppskattar hon.
Alla på samma linje
Polisen prioriterar inte, förutom i ett fall: då det gäller personer som bedöms vara en säkerhetsrisk pri- oriteras de i avvisningskön. I fjol identifierade polisen ett hundratal sådana personer, uppskattar Poutanen.
Men varken familjesituation, jobb eller en anhängig ansökan om besvärsrätt i Högsta förvaltningsdomstolen är något hinder för avvisning.
– Nej, alla är på samma linje. Då ett beslut som vunnit laga kraft kommer till polisen förbereds avvisningarna i den ordning de kommer. Det vi går efter är om ett beslut är verkställbart, säger Mia Poutanen.
Polisen kan visserligen kolla med Migrationsverket om en person ansökt om uppehållstillstånd för arbete.
– Om ett uppehållstillstånd kommer att beviljas inom en vecka så är det förstås onödigt att genomföra avvisningen, säger Poutanen.
Polisen vidkänns inte etnisk profilering
I takt med att allt fler får ett negativt asylbesked ökar också antalet papperslösa, förutspår polisen. Än så länge har den här ökningen ändå inte synts märkbart på polisens radar, men polisen är kritisk till att asylprocesserna dragit så långt ut på tiden.
– Med tanke på den inre säkerheten är det viktigt att asylansökningarna behandlas snabbt, och besluten följs av antingen snabb integrering i det finländska samhället eller snabb avvisning. Det är viktigt också för de berörda själva, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.
I går publicerades också en rapport som gjorts vid forskningscentret Ceren vid Svenska social- och kommunalhögskolan, som visar att etnisk profilering förekommer på initiativ av såväl polis som till exempel väktare. Etnisk profilering är förbjudet i lag och betyder att personer väljs ut på basis av sådant som etnicitet, hudfärg eller språk. Enligt utlänningslagen får en ”övervakningsåtgärd [ ] inte enbart eller i avgörande grad grunda sig på en persons verkliga eller antagna etniska ursprung”. Enligt Ceren använder sig polisen ändå av etnisk profilering bland annat i jakten på papperslösa.
– Det är helt klart att etnisk profilering är förbjuden, också enligt våra egna anvisningar. Jag har inte sett rapporten, men vi är förstås beredda att ändra på saken om det framkommer att polisen gjort något fel. Men då måste vi förstås veta vad som skett, kommenterar Kolehmainen. Hur övervakar polisen dem som är papperslösa? – Enligt lagen måste polisen ingripa då en person vistas illegalt i landet. Det är vår uppgift att upprätthålla en effektiv övervakning av utlänningar inom landets gränser. Det kan till exempel handla om övervakning i samband med trafikövervakning eller kontroll av arbetsförhållanden. Illegala invandrare kan lätt falla offer för olika former av utnyttjande, säger Kolehmainen.