Digitaliseringen möjliggör oskådade möjligheter

STUDENTEXAMEN Julia Ramm-Schmidt belyser tacksamt (HBL 28.3) den pågående digitaliseringen i skolorna ur ett elevperspektiv. Digitala verktyg och arbetsmetoder har verkligen revolutionsartat förändrat skolornas verksamhet under bara ett halvt decennium, speciellt i gymnasierna där de digitala studentproven, introduktionen av e-läromedel och den delvis rådande bristen på kurslitteratur förstärkt ett skifte från traditionella till moderna arbetsmetoder.

Med digitaliseringen har också ansvaret för inlärningen i högre grad flyttats över på de studerande. De får och skall med lärarens handledning i allt högre grad styra och ta ansvar för sitt eget lärande. Det finns en risk att ungdomar som hamnat mitt i detta pedagogiska paradigmskifte och vilkas grundläggande utbildning till största delen skett med traditionella metoder kan känna sig otillräckliga vad gäller digitala färdigheter och förutsättningar att lära sig. Skolorna behöver därför ta ansvar för att lära ut de verktyg med vilka inlärningen skall ske och kunskapen skall utvärderas.

Utvärderingar visar att gymnasieungdomar nog uppskattar digitaliseringen i sig, men att utvecklingen gått snabbt och att datorer används i situationer även där de inte medför ett mervärde för inlärning. Om datorn bara ersätter anteckningsblocket gör den föga nytta för målet för det våra studerande skall lära sig. Vi är i en fas där allt flera förstår att datorn bör vara ett verktyg och inte ett självändamål. Dagens duktiga lärare är de som kan variera sina metoder och använda datorn bara där det bäst stöder inlärning.

Den snart slutförda övergången till digitala studentprov har trots farhågor skett rätt smärtfritt. Vi har i många fall kunnat skönja en tacksam förändring inte bara i det tekniska genomförandet. Många prov har också i mycket större utsträckning än tidigare mätt färdigheter att kunna tillämpa kunskap i ämnet med hjälp av givet material. Goda resultat gynnas inte längre av memorerande av detaljkunskap i samma utsträckning som förr. Fokus läggs på nu allt mer på förståelse och helhetsuppfattningar.

Ett försök hösten 2017 att stoppa digitaliseringen av matematikprovet genom en namninsamling bland gymnasierektorerna vann inte understöd. Teoretiska matematiska uppgifter kan kanske utföras snabbare och smidigare för hand, men den digitala provmiljön möjliggör tidigare oskådade möjligheter att testa de studerandes färdigheter att tillämpa också matematisk kunskap. På alla utbildningsnivåer behöver vi därför i enlighet med målet för vårt uppdrag göra upp strategier för hur vi ger våra elever och studerande möjligheter att lära sig substansen, att lära sig att tillämpa den och att bekanta sig med de verktyg med vilka kunnandet kan mätas.