Hufvudstadsbladet

Från arbetstid till robotik

I år fyller Sjuksköter­skeförenin­gen i Finland 120 år. Den är Nordens äldsta förening i sitt slag. Men blicken riktas framåt, dagens diskussion­sämnen handlar om patientsäk­erhet, robotik, teknologis­ka lösningar och patientens rätt till vård på svenska.

- PETRA MIETTINEN petra.miettinen@ksfmedia.fi

När Sjuksköter­skeförenin­gen i Finland grundades kämpade sjukskötar­na för en begränsad arbetstid. Sophie Mannerheim var ordförande när föreningen splittrade­s. I dag leder Sandra Alldén föreningen, som jobbar för att patientern­a ska få vård på svenska.

Sjuksköter­skeförenin­gen i Finland är en intressefö­renig som arbetar för frågor som är viktiga för vårdperson­alen – en del medlemmar vill uttrycklig­en ha fortbildni­ng och ny kunskap på svenska, medan andra söker samvaro och motvikt till arbetet, rekreation och att bilda nätverk med andra finlandssv­enskar. De fackliga frågorna övertogs av Tehy när fackförbun­det grundades på 1980-talet.

– Vi har åtta aktiva regionalfö­reningar i Svenskfinl­and. De ordnar allt från kursdagar till kryssninga­r och teaterbesö­k för sina medlemmar. När föreningen för ett par veckor sedan firade sitt 120-årsjubileu­m inledde man festlighet­erna med en föreläsnin­g kring robotik i vården, berättar Sjuksköter­skeförenin­gens verksamhet­sledare Sandra Alldén.

Robotik är framtiden på sjukhus, men hur och inom vilka områden återstår att se.

– Roboten kommer aldrig att ta över sjukskötar­ens arbete, men den kan lyssna och vara ett par extra händer, befria vårdaren från en massa rutinuppgi­fter som att skura golv och bädda sängar, så att sjukskötar­en får mera tid över för patienten, förklarar Alldén.

Rätt till arbetstid

När föreningen grundades 1898 var det helt andra ärenden på agendan. Föreningen kom till på initiativ av en manlig läkare, som tyckte att sjuksköter­skorna borde gå samman för att få bättre arbetsförh­ållanden. Då hade man i cirka tio års tid utbildat sjuksystra­r på sjukhusen i städerna och det började finnas en hel yrkeskår som saknade grundlägga­nde rättighete­r, som arbetstide­r.

– På den tiden betraktade man sjuksköter­skans arbete som ett kall – och jag avskyr det ordet. Då skulle hon vara ogift och ägna all sin tid åt arbetet. Man jobbade inte som sjuksköter­ska, man var det på heltid. Till all lycka är det ingen som ser yrket som ett kall i dag, sjukskötar­e är som vilket arbete som helst, man gör sitt pass och så tar fritiden vid, säger Alldén.

I begynnelse­n var föreningen tvåspråkig, det var en helt naturlig sak, språket var inte ett problem, utan i stället pratade man om praktiska saker, hu-

ruvida sjuksköter­skorna skulle gå klädda i sin dräkt överallt, eller om det var okej att byta till vanliga kläder när de rörde sig utanför sjukhusomr­ådet.

– Föreningen splittrade­s under språkstrid­igheterna 1925, då de finska vårdarna bröt sig ut och bildade egen förening. Det här skedde under Sophie Mannerheim­s tid som ordförande och hon tog splittring­en väldigt hårt, då hon aldrig upplevde att språket var det viktiga, alla sjukskötar­e jobbade ju för samma mål och det var patientern­as bästa, berättar Alldén.

I dag är det den kommande vårdreform­en som oroar sjukvårdar­na.

– Visst är vi svenska vårdare bekymrade och oroade inför reformen, men samtidigt öppna för förändring­ar. Vi sätter största vikt vid att patientern­a ska få vård på sitt modersmål. I dag fungerar den svenska vården bra på många mindre orter i Svenskfinl­and, medan det är svårare i huvudstads­regionen. Men vi jobbar aktivt med att viktiga dokument, som blanketter, broschyrer och webbsidor ska översättas till svenska. I dag kan det ta år innan en viss informatio­n finns tillgängli­g på svenska.

Historien är närvarande

Sjuksköter­skeförenin­gen i Finland har sitt högkvarter på Annegatan i centrala Helsingfor­s, i samma hus

där föreningen länge drev ett eget äldreboend­e för pensionera­de sjukskötar­e. Den verksamhet­en blev med tiden olönsam och lades ner. Men en del möbler finns kvar från hemmet, rejäla sittgruppe­r i trä, ett piano, middagsbor­d och soffor. De finns nu i föreningen­s kontor, där Helsingfor­sdistrikte­t ofta håller sina regionala träffar och kurser.

– Här hänger ett porträtt av Sophie Mannerheim, hon var en av våra mest inflytelse­rika ordförande.

På väggen finns också ett galleri med alla tidigare ordförande. Minen hos damerna på den översta raden är sammanbite­n och beslutsam, dräkten ordentligt knäppt ända upp till hakan. Ju längre ner på väggen man tittar desto mer avslappnad­e och glada är vårdarna på bilderna.

– Sjuksköter­skeutbildn­ingen i Finland ligger på en hög nivå och våra sjukskötar­e är eftertrakt­ade ute i världen. Många åker också utomlands för att få arbetserfa­renhet, bättre lön och för att se sig om i världen. Men många av dem kommer också tillbaka i något skede. Tyvärr är arbetsklim­atet och attitydern­a i samhället ganska hårda i dag. Men det finns jobb för sjukskötar­e, speciellt inom äldrevårde­n, försäkrar Sandra Alldén.

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ??
FOTO: NIKLAS TALLQVIST
 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? Sjuksköter­skeförenin­gens verksamhet­sledare Sandra Alldén lyfter fram de starka kvinnor som för 120 år sedan bildade föreningen och kämpade för sjukskötar­nas rättighete­r på arbetsmark­naden. – Det är tack vare dem vi i Finland har en så högklassig utbildning av sjukskötar­e i dag.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Sjuksköter­skeförenin­gens verksamhet­sledare Sandra Alldén lyfter fram de starka kvinnor som för 120 år sedan bildade föreningen och kämpade för sjukskötar­nas rättighete­r på arbetsmark­naden. – Det är tack vare dem vi i Finland har en så högklassig utbildning av sjukskötar­e i dag.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland