Från arbetstid till robotik
I år fyller Sjuksköterskeföreningen i Finland 120 år. Den är Nordens äldsta förening i sitt slag. Men blicken riktas framåt, dagens diskussionsämnen handlar om patientsäkerhet, robotik, teknologiska lösningar och patientens rätt till vård på svenska.
När Sjuksköterskeföreningen i Finland grundades kämpade sjukskötarna för en begränsad arbetstid. Sophie Mannerheim var ordförande när föreningen splittrades. I dag leder Sandra Alldén föreningen, som jobbar för att patienterna ska få vård på svenska.
Sjuksköterskeföreningen i Finland är en intresseförenig som arbetar för frågor som är viktiga för vårdpersonalen – en del medlemmar vill uttryckligen ha fortbildning och ny kunskap på svenska, medan andra söker samvaro och motvikt till arbetet, rekreation och att bilda nätverk med andra finlandssvenskar. De fackliga frågorna övertogs av Tehy när fackförbundet grundades på 1980-talet.
– Vi har åtta aktiva regionalföreningar i Svenskfinland. De ordnar allt från kursdagar till kryssningar och teaterbesök för sina medlemmar. När föreningen för ett par veckor sedan firade sitt 120-årsjubileum inledde man festligheterna med en föreläsning kring robotik i vården, berättar Sjuksköterskeföreningens verksamhetsledare Sandra Alldén.
Robotik är framtiden på sjukhus, men hur och inom vilka områden återstår att se.
– Roboten kommer aldrig att ta över sjukskötarens arbete, men den kan lyssna och vara ett par extra händer, befria vårdaren från en massa rutinuppgifter som att skura golv och bädda sängar, så att sjukskötaren får mera tid över för patienten, förklarar Alldén.
Rätt till arbetstid
När föreningen grundades 1898 var det helt andra ärenden på agendan. Föreningen kom till på initiativ av en manlig läkare, som tyckte att sjuksköterskorna borde gå samman för att få bättre arbetsförhållanden. Då hade man i cirka tio års tid utbildat sjuksystrar på sjukhusen i städerna och det började finnas en hel yrkeskår som saknade grundläggande rättigheter, som arbetstider.
– På den tiden betraktade man sjuksköterskans arbete som ett kall – och jag avskyr det ordet. Då skulle hon vara ogift och ägna all sin tid åt arbetet. Man jobbade inte som sjuksköterska, man var det på heltid. Till all lycka är det ingen som ser yrket som ett kall i dag, sjukskötare är som vilket arbete som helst, man gör sitt pass och så tar fritiden vid, säger Alldén.
I begynnelsen var föreningen tvåspråkig, det var en helt naturlig sak, språket var inte ett problem, utan i stället pratade man om praktiska saker, hu-
ruvida sjuksköterskorna skulle gå klädda i sin dräkt överallt, eller om det var okej att byta till vanliga kläder när de rörde sig utanför sjukhusområdet.
– Föreningen splittrades under språkstridigheterna 1925, då de finska vårdarna bröt sig ut och bildade egen förening. Det här skedde under Sophie Mannerheims tid som ordförande och hon tog splittringen väldigt hårt, då hon aldrig upplevde att språket var det viktiga, alla sjukskötare jobbade ju för samma mål och det var patienternas bästa, berättar Alldén.
I dag är det den kommande vårdreformen som oroar sjukvårdarna.
– Visst är vi svenska vårdare bekymrade och oroade inför reformen, men samtidigt öppna för förändringar. Vi sätter största vikt vid att patienterna ska få vård på sitt modersmål. I dag fungerar den svenska vården bra på många mindre orter i Svenskfinland, medan det är svårare i huvudstadsregionen. Men vi jobbar aktivt med att viktiga dokument, som blanketter, broschyrer och webbsidor ska översättas till svenska. I dag kan det ta år innan en viss information finns tillgänglig på svenska.
Historien är närvarande
Sjuksköterskeföreningen i Finland har sitt högkvarter på Annegatan i centrala Helsingfors, i samma hus
där föreningen länge drev ett eget äldreboende för pensionerade sjukskötare. Den verksamheten blev med tiden olönsam och lades ner. Men en del möbler finns kvar från hemmet, rejäla sittgrupper i trä, ett piano, middagsbord och soffor. De finns nu i föreningens kontor, där Helsingforsdistriktet ofta håller sina regionala träffar och kurser.
– Här hänger ett porträtt av Sophie Mannerheim, hon var en av våra mest inflytelserika ordförande.
På väggen finns också ett galleri med alla tidigare ordförande. Minen hos damerna på den översta raden är sammanbiten och beslutsam, dräkten ordentligt knäppt ända upp till hakan. Ju längre ner på väggen man tittar desto mer avslappnade och glada är vårdarna på bilderna.
– Sjuksköterskeutbildningen i Finland ligger på en hög nivå och våra sjukskötare är eftertraktade ute i världen. Många åker också utomlands för att få arbetserfarenhet, bättre lön och för att se sig om i världen. Men många av dem kommer också tillbaka i något skede. Tyvärr är arbetsklimatet och attityderna i samhället ganska hårda i dag. Men det finns jobb för sjukskötare, speciellt inom äldrevården, försäkrar Sandra Alldén.