Färre kurser och hopslagna grupper

De svenska gymnasierna förlitar sig på fonder, uthyrning och osthyveln för att få pengarna att räcka till.

På Mattlidens gymnasium har nedskärningarna tvingat personalen att möblera om schemat för kursutbudet i flera olika etapper.

– Vi har bland annat gått in för att slå ihop undervisningsgrupper för att effektivera undervisningen. I vissa ämnen ordnar vi kurser bara vartannat år. Det är framför allt undervisningen i korta språk, religion, filosofi och konst som har drabbats, säger rektor Saana Ruotsala (bilden) på Mattlidens gymnasium.

Trots att Esbo stad hör till landets rikaste städer har anslagen för kommunens gymnasier minskat stegvis. Under tidsperioden 2015–2018 försvann 180 euro per studerande, vilket sätter press på Mattlidens gymnasiums ekonomi.

– Vi har undertecknat ett samarbetsavtal med Prakticum som hyr in sig hos oss regelbundet. Det gäller att använda alla utrymmen så effektivt som möjligt, säger Ruotsala.

På Tölö gymnasium i Helsingfors är det framför allt den bristande specialundervisningen som vållar oro.

– De svenska gymnasierna i Helsingfors delar på en speciallärare, vilket innebär att våra studerande har tillgång till specialundervisning högst en eller två dagar i veckan. Vi skulle behöva en egen speciallärare, men de resurserna finns inte, säger biträdande rektor Joakim Häggström på Tölö gymnasium.

På Helsinge gymnasium i Vanda har det alltid varit knappt om resurser oavsett vilken regering som är vid makten.

– Vi har en längre tid förlitat oss på externa finansiärer i form av fonder, stiftelser och privata donationer, säger rektor Johanna Blomstedt på Helsinge gymnasium.

Vanda stad har till stora delar kompenserat det statliga bortfallet för kommunens gymnasier, men för ett litet minoritetsgymnasium är det ändå kärvt då potten fördelas. Det gäller att lobba beslutsfattarna för att det ekonomiska pusslet ska klaffa.

– Vi får äntligen en egen speciallärare nästa höst. Vi har väntat länge på det beskedet, säger Blomstedt.