Där ryker grannskapet

Det finns många underbara aspekter med att bo i Santa Monica/Los Angeles, en av de mindre underbara är priserna. I dag pratade jag med en kompis som var oerhört tacksam över att bara betala knappt fyra tusen dollar i månaden för en trerummare. Vi har vänner som pungar ut med 10 000 dollar i månaden för sina hus. För att inte tala om att köpa. Den som har råd att slänga ett par miljoner för ett ofta ganska fallfärdigt hus kan dessutom förbereda sig på att betala sexsiffriga summor i årlig fastighetsskatt.

San Francisco med omnejd verkar lida av liknande problem. Inte ens folk anställda på Google, Facebook och Apple har längre råd att köpa hus i närheten av sina arbetsplatser. Medianhyran i Cupertino, nära Apples kontor är drygt 5 200 dollar i månaden, för Google-anställda i Mountain View ligger medianhyran på drygt 5 600 och i Facebooks Menlo Park ligger motsvarande hyra på drygt 5 400 dollar. Det här är ungefär 30 procent av lönen. Inne i San Francisco är det inte ovanligt att 50 procent av ett hushålls inkomster går till enbart boendekostnader. Höga räntor hjälper inte precis.

De höga hyrorna och fastighetspriserna leder till att allt fler flyttar bort, till platser där det går att bo i hus utan att ruinera sig. Senast i dag berättade föräldrar till åttaåringens klasskamrat att de beslutat sig för att lämna västkusten och söker sig inåt landet. Enligt podcasten There goes the neighborhood är det inte ovanligt att folk från Los Angeles-området flyttar till Austin där klimatet och värderingarna inte är så annorlunda, men boendekostnaderna fortfarande lägre. Det är tråkigt på många sätt, om man bortser från att vänner försvinner förändras också stadsbilden om det bara blir en sorts tråkig övre medelklass kvar.

Får se hur länge vi klarar av att stanna.