35 %
En ny undersökning visar att endast
i åldersgruppen 18 till 24 röstade i kommunalvalet 2017.
– Det är fullt realistiskt att tänka att valdeltagandet i kommunalval i framtiden sjunker med fem till tio procentenheter från dagens nivå, säger valforskaren Sami Borg, som är docent vid Tammerfors universitet.
Han gör sin bedömning på basen av sin undersökning om kommunalvalet 2017 som offentliggjordes på måndagen.
– Det här är så vitt jag vet den första verkligt omfattande undersökningen av ett kommunalval i Finland, vilket är lite märkligt. Riksdagsvalen har ju länge varit föremål för stora undersökningar, säger Borg.
Undersökningen baserar sig dels på en analys av statistisk data om kommunalvalet 2017, dels på en enkätundersökning med drygt 1 700 respondenter.
Fokus i undersökningen har bland annat varit de sätt som väljarna finner sina kandidater på, och de motiv de har för att rösta.
Kommunalvalet förlorar väljare
Borg säger att intresset för kommunalval stadigt minskat de senaste årtiondena.
– Det beror bland annat på att valkampanjerna i hög grad kommit att handla om övergripande nationella frågor. Samtidigt är väljarna mer intresserade av lokala frågor i kommunalvalet än nationella, säger Borg. När nu en stor del av de kommunala uppgifter som engagerar väljare ska överföras till landskapen finns anledning att misstänka att intresset för kommunalval minskar ytterligare, säger Borg.
Till det minskade intresset kommer sannolikt även att bidra det faktum att landskapsvalen i framtiden ska hållas samtidigt som kommunalvalen. Borg misstänker att en viss valtrötthet kan infinna sig.
Det minskande väljarintresset gör det även svårt för partier att locka kandidater i framtida kommunalval. Det å sin sida har på lång sikt en negativ inverkan på partiorganisationernas förmåga att förnya sig.
– Väljare tenderar att rösta på personer de känner, såväl i kommunalval som i riksdagsval. Man kan anta att ungefär var tredje väljare i landskapsvalet kommer att rösta på någon de känner personligen, säger Borg.
De gröna var valets stora segrare
Valresultatet var på ett sätt typiskt, säger Borg. Regeringspartierna tappade väljare och oppositionspartierna gick framåt.
De gröna var det parti som lyckades bäst i valet 2017. De ökade sitt väljarunderstöd med fyra procentenheter.
– De var det enda parti som lockade till sig väljare som inte röstat på dem redan i det tidigare kommunalvalet 2012. Deras framgång verkar bero på deras miljötema och kritiken mot regeringens nedskärningar i utbildning, säger Borg.
En intressant detalj i sammanhanget är att SPF haft ett stabilt väljarunderstöd på cirka fem procent ända sedan 1972, medan andra partier sett sitt väljarstöd fluktuera mer.
Svenskfinland röstar flitigt
Valdeltagandet i kommunalvalet 2017 var 58,9 procent. Svenskfinland utmärker sig dock genom sitt aktiva valdeltagande. Hela 70,9 procent av de svenskspråkiga väljarna gick till valurnorna.
Det resultatet är enligt Borg inte förvånande utan en tydlig trend. Finlandssvenskar är flitiga väljare. Det förklaras bland annat av att partivalet för många finlandssvenskar är enkelt - man röstar på SFP - och partilojaliteten är stark. Dessutom gör finlandssvenskarnas starka sociala kapital och höga grad av organisationsanknytning att man oftare än normalt känner kandidaterna.
Finlandssvenskar har även en starkare tilltro till det politiska systemet än sina finskspråkiga landsmän.
Utbildning och ålder påverkar
Ålder och utbildning hade stor betydelse för väljarbeteendet i kommunalvalet 2017, visar undersökningen. De lataste väljarna fanns i åldersgruppen 18 till 24.
– Av dem var det bara 35 procent som röstade, säger Borg.
Flitigast var väljarna i åldersgruppen 65 till 74. Av dem röstade 74,6 procent.
De svagast representerade bland väljarna var unga i åldern 25–34 med enbart grundskoleutbildning. Endast en av fem i den kategorin väljare tog sig till valurnan.
Bland väljare med högre högskoleutbildning var röstningsaktiviteten störst.
– Det beror bland annat på att personer med högre utbildning oftare känner att det är en plikt att rösta trots att man kanske inte tror på sin möjlighet att påverka, säger Borg.
Av alla väljare med enbart grundläggande utbildning röstade 45,6 procent medan 80,9 procent av alla väljare med högre högskoleutbildning röstade. Pliktkänslan är dock lite mindre bland de yngre än bland de äldre även i gruppen högt utbildade väljare, säger Borg.
Undersökningen är finansierad av stiftelsen för kommunal utveckling, Kunnallisalan kehittämissäätiö.