Toppjobb ledigt, men skynda er!
”Kobbe”, Kaj-Gustaf Bergh, är Konstsamfundets avgående vd. Nyheten om att han går i pension kom i början av veckan. Därmed blir en av Svenskfinlands största maktpositioner ledig.
För två år sedan var Berghs bedömning av framtiden för tidningarna ganska dyster: ”Det kommer att vara en jättestor utmaning att skapa sådant som en större grupp vill ta till sig samtidigt. Mediefältet splittras.”
I en kommentar för Yle (3.4), nu när pensioneringen hägrar och fake news-debatten blomstrar, låter det ljusare. Bergh säger sig vara optimistisk vad gäller de finlandssvenska tidningarnas framtid ”eftersom det finns en stor efterfrågan på det vi producerar”.
Blir det en utpräglad finansman likt ”Kobbe”, som har säte och stämma i trettiotalet bolagsstyrelser, som tar över på vdposten? Någon som i likhet med honom inte ser sig som en finlandssvensk ideolog; den rollen säger han sig med varm hand ha överlåtit till styrelsen.
Den består nu av Gunvor Kronman, ordförande, Niklas Geust, Carl Pettersson och Max Arhippainen. Men ordförandeskapet har under Berghs era innehafts av Christoffer ”Gudfadern” Taxell. Kronman, första kvinnan på posten någonsin, tog över i början av det här året.
Ansökningstiden är anmärkningsvärt kort; den går ut redan nästa söndag, den 15 april.
Vad kan det bero på? Finns det redan någon i kulisserna som motsvarar annonsens formulering? I den efterlyses sökande med ”förståelse för Konstsamfundets uppdrag samt för det svensk- och finskspråkiga i Finland” ... och ”gedigen erfarenhet inom finansmarknaden och kännedom om näringslivet både i Finland och utomlands”.
Viveca Dahl Aktiva och engagerade ungdomar finns överallt men då partierna inte kan locka dem till sig har vi i längden ett allvarligt demokratiproblem. Ibland beskylls dagens ungdom för att vara en lat, curlad och oengagerad generation. Annat var det förr, sägs det. Med fingrarna fastklistrade i elektroniska prylar, slötittandes på diverse Youtube-klipp, bryr de sig inte om sin omvärld. Faktum är att färre och färre unga engagerar sig partipolitiskt – men betyder det att de struntar i samhällsbygget? Nej, verkligen inte. Nya Åland Felicia Bredenberg