Försäkringsläkarna synas i sömmarna
Systemet är inte perfekt och det finns orsak till förbättringar. Men den stora majoriteten är nöjd med sina försäkringsbeslut. Det säger företrädare för försäkringsbranschen, med anledning av debatten om försäkringsläkarnas roll.
En nytillsatt kommitté inom Socialoch hälsovårdsministeriet ska se över systemet med försäkringsläkare, som ofta väcker kritik. Många anser att försäkringsbolagens ekonomiska intressen går före medicinska hänsyn vid beslut om sjukersättningar och -pension. Ett medborgarinitiativ i frågan når riksdagen nästa vecka.
Frågan om försäkringsläkarnas roll aktualiseras med jämna mellanrum. Många patienter har erfarenhet av utdragna strider med försäkringsbolag, som inte beviljar dem de ersättningar de anser sig ha rätt till. En vanlig misstanke är att försäkringsbolagens ekonomiska intressen går före medicinska hänsyn. Nu är frågan åter aktuell i och med ett medborgarinitiativ som går till riksdagen nästa vecka (Se HBL 7.3).
I går var det branschens tur att ge sin syn på saken, när Finans Finland, Olycksfallsförsäkringscentralen, Arbetspensionsförsäkrarna TELA och Försäkringscentralen höll en pressinformation. Det var ett tillfälle för både självförsvar och -rannsakan.
En detalj som förvånar branschen är vilken stor tyngd frågan om ”heder och samvete” tillmäts i den offentliga debatten. Till skillnad från vanliga läkare är försäkringsläkarna inte tvungna att underteckna sina intyg med ”vilket jag härmed på heder och samvete försäkrar”.
– Precis som om det automatiskt betyder att man ljuger, säger Läkarförbundets verksamhetsledare Kati Myllymäki.
Överdirektör Outi Anttila på Socialoch hälsovårdsministeriet påminner om att även om ”heder och samvete”-kravet saknas, så är försäkringsläkarna fortsättningsvis straffrättsligt ansvariga, samt bundna av läkareden och -etiken.
– Men visst kan man diskutera huruvida ett ”heder och samvete”tillägg skulle göra systemet mera pålitligt, säger hon.
Kati Myllymäki medger att dagens system inte är perfekt – det sköts av människor, och människor kan göra misstag. Hon säger bland annat att de dokument som försäkringsbolagen baserar sina beslut på måste hålla hög kvalitet. Enligt Myllymäki för Läkarförbundet en kontinuerlig diskussion om hur kvaliteten kunde förbättras.
Förbättringar
Inom Social- och hälsovårdsministeriet har en kommitté tillsatts för att se över försäkringsläkarfrågan. Janne Leinonen, ordförande för försäkringsläkarnas förening, efterlyser förbättringar i läkarutbildningen. Ersättningsfrågor hamnar lätt i skuggan av rent medicinska ämnen, trots att läkares expertkunskap används i många andra sammanhang än i direkta vårdsituationer.
– Kanske kunde man i stället för försäkringsläkare använda termen medicinsk expertis eller rådgivare, som man gör i vissa andra länder.
Ett av målen med medborgarinitiativet är att försäkringsläkarna ska vara bundna att följa den behandlande läkarens utlåtande. Det tar branschen bestämt avstånd från. Leinonen påminner om att behandlande läkare och försäkringsläkare har – och bör ha – olika roller. Försäkringsläkaren träffar sällan patienten och ställer inga diagnoser. Förutom att se till patienten måste försäkringsläkaren också ha ett bredare perspektiv för att garantera en jämlik behandling av alla finländare. Här jämför Kati Myllymäki med studentexamensnämnden, som fungerar som en garant för att landets alla abiturienter bedöms på jämlika grunder, i vilket inte vore fallet om varje elevs egen lärare sätter betyget.
”Pension inget att sträva efter”
Enligt Myllymäki måste första prioritet alltid vara att den drabbade ska kunna fortsätta i yrkeslivet på ett eller annat sätt, till exempel genom rehabilitering, omskolning, deltidsarbete eller omplacering inom organisationen.
– Utgångspunkten ska vara vad patienten kan göra. Arbete är viktigt för en människas livsinnehåll. Sjukpension begränsar det sociala umgänget och ju yngre en person är desto större skada gör ett förhastat pensioneringsbeslut.
Myllymäki konstaterar att de flesta trots allt är nöjda med försäkringsbolagens beslut. Enligt branschens egna siffror godkändes 72 procent av ansökningarna om arbetspension och 94 procent av ansökningarna om ersättning vid arbetsolyckor och yrkessjukdomar år 2016.
– Den stora majoriteten som är nöjd med sina beslut syns förstås aldrig i medierna, säger Myllymäki.