Oppositionen: Tillväxten ska gynna alla
Satsa på jämlikhet så att alla kan bidra till samhällsbygget och njuta av frukterna. Så kan man komprimera oppositionens krav på regeringens förhandlingar om rambudgeten.
Ojämlikhet och växande samhällsklyftor måste åtgärdas tvärt, kräver oppositionspartierna medan regeringen förhandlar om budgetramen 2019–22.
Regeringen förväntas leverera vissa åtgärder mot ojämlikheten när budgetramen blir klar i dag, men knappast i närheten av vad oppositionen kräver.
När Juha Sipiläs (C) regering spikar ramarna för de offentliga finanserna 2019–22 kommer oppositionen med sina krav. Fastän oppositionspartierna utgör en brokig skara är jämlikhet en gemensam nämnare i deras krav.
SDP vill genomdriva fem reformer för att skapa en hållbar bas för Finlands offentliga finanser, och för att den ekonomiska tillväxt som äntligen börjat spira ska komma alla till godo. Partibasen Antti Rinne säger att regeringen tänker fel när ”nedskärningar förkläs till reformer”.
– Ska vi uppnå jämlikhet måste det få kosta, säger han.
SDP betonar att prislappen för dess reformkrav är rimlig.
– Det är häpnadsväckande att regeringen slåss om småpengar när det brådskar med stora reformer som ska hjälpa upp de offentliga finanserna, säger riksdagsledamoten Timo Harakka.
Han menar att det kan kvitta om sysselsättningen når upp till 71,8 eller 72,1 procent nästa år då ”den måste nå minst 75 procent under nästa valperiod”.
SDP betraktar sitt reformpapper snarare som ett underlag för nästa regering än som något Sipiläregeringen kommer att anta.
Varning för utslagning
För att höja sysselsättningen på sikt föreslår SDP förlängd läroplikt, inklusive gratis studier på andra stadiet, eftersom inte ens hälften av dem som enbart har gått grundskolan har jobb i dag. Arbetslöshet, utslagning och marginalisering är, utöver personliga tragedier också ett samhällsekonomiskt problem.
– Det är skrämmande att höra att personalen inom småbarnspedagogiken kan se vilka barn som löper risk för utslagning redan i förskoleåldern, säger Timo Harakka.
Därför kräver SDP en småbarnspedagogisk reform – dagis ska på sikt bli gratis för alla och den subjektiva rätten måste förverkligas. Vidare vill man reformera och förenhetliga systemet för sociala förmåner så att alla sporras till att acceptera jobberbjudanden.
Den reform av familjeledighe ter som regeringen begravde måste återupplivas, enligt SDP, inte bara för att öka sysselsättningen utan också för att kvinnor ska få bättre löner och bättre pensioner. Och sist men inte minst behövs en skattereform som stöder sysselsättningen: löneinkomster ska beskattas lindrigare, kapitalinkomster hårdare.
– Vi blir alltid beskyllda för att vilja höja skatterna, men vi vill bredda skattebasen och täppa till kryphålen. Om alla verkligen betalar skatt och om vi slutar betala onödiga företagsstöd kan vi på sikt sänka skatterna, säger Harakka.
Psykiska hälsan i fokus
SFP håller med om att regeringen får jobba hårt för att fortsättningsvis få upp sysselsättningen, bland annat genom lokala avtal, behovsprövad arbetskraft och en humanare in vandrings och asylpolitik. Men till ramförhandlingarna, där spelrummet är tajt, kommer SFP med ett riktat önskemål om ett nationellt program för psykisk hälsa.
Partiordföranden Anna-Maja Henriksson påtalar kopplingarna till utslagning och arbetslöshet, och säger att psykisk ohälsa orsakar miljardkostnader för samhället.
– Det är ett ganska stort problem att många blir förtidspensionerade eller arbetsoförmögna, eller att de aldrig kommer in i samhället utan hjälp. Insatserna behövs när de är som effektivast, ingen ska behöva vänta i många år, säger hon.
Henriksson säger att detta har fallit i skymundan för social och hälsovårdsreformen, och att beredningen av reformen har handlat för mycket om administration och för lite om verkliga behov.
Barn och pensionärer
De gröna kräver att regeringen ingriper omedelbart för att minska på ojämlikheten och föreslår åtta åtgärder för att motarbeta fattigdomen. Bland annat vill man höja och förenhetliga vissa förmåner för att stävja fattigdomen inom barnfamiljer och förhindra klasskillnader bland barn.
– Rambudgeten är den här regeringens sista chans att korrigera sina misstag. Det går inte att minska fattigdomen utan pengar, säger riksdagsgruppens ordförande Outi Alanko-Kahiluoto i ett pressmeddelande.
Uppsvinget i de offentliga finanserna måste synas också i låginkomsttagarnas vardag, säger Vänsterförbundet, som vill häva den så kallade aktiveringsmodellen, i synnerhet då regeringen enligt Li Andersson beviljar ”ineffektiva företagsstöd och skattelindringar till de rika”. VF delar SDP:s syn på förlängd läroplikt och subjektiv rätt till småbarnsfostran.
Kristdemokraterna säger att ramförhandlingarna måste sikta på att underlätta situationen för barnfamiljer och pensionärerna med de lägsta pensionerna. Partibasen Sari Essayah påpekar att alldeles för många fattiga pensionärer avstår från läkarbesök av ekonomiska skäl.
Ska vi uppnå jämlikhet måste det få kosta.
Antti Rinne (SDP)