Mattis: USA redo för militärt alternativ
Säkerhetsrådet var oenigt om kemvapenutredning i Syrien
Ryssland (FN-ambassadör Vasilij Nebenzia på bilden till vänster i mitten av bordet) lade in sitt veto då USA kom med ett resolutionsförslag i FN:s säkerhetsråd. Ryssland fick i sin tur inte tillräckligt med stöd för sitt eget resolutionsförslag om en kemvapenutredning.
Därefter skärptes tonen mellan USA och Ryssland ytterligare. President Donald Trump manade Ryssland att göra sig redo för ett militärt angrepp i Syrien. Försvarsminister James Mattis var försiktigare:
– USA är redo för ett militärt alternativ i Syrien, men faktainsamling pågår fortfarand, sade Mattis i går kväll.
USA och Frankrike har hotat med ett militärt svar på den misstänkta kemvapenattacken i Syrien. Gudrun Persson, docent vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Sverige, har svårt att se att USA kommer att backa från det hotet. Hon tror inte heller att Ryssland kommer att vika sig och gå med på krav på oberoende utredning.
– Jag har svårt att se att Ryssland i det här läget skulle vika från sin ståndpunkt. Den har ju varit konsekvent ända sedan Ryssland gick in i med militära medel i Syrien hösten 2015, och det handlar om att stötta al-Assad. Det kan de inte vika ifrån, säger Gudrun Persson till TT.
Det ryska svaret beror på hur en amerikansk militär attack slår, tror hon.
– De ryska farhågorna är att ryska medborgare skadas eller att attackerna riktas mot regeringssidan, den i ryska ögon lagliga regeringen. Ryssland har ju varnat USA, både öppet och på annat sätt, om allvarliga konsekvenser om det blir en missilattack och om ryska medborgare skadas, säger Gudrun Persson.
– Om USA ger sig på regeringssidan, då närmar man sig en direkt stormaktskonflikt, säger hon, men påminner samtidigt om att Ryssland inte svarade när USA för ett år sedan sköt robotar mot en syrisk flygbas.
Relationerna mellan USA och Ryssland är ”sämre än på många år”, anser Gudrun Persson.
– Just nu är det svårt att se en väg ut ur konflikten.
Även överstelöjtnant Johan Hansson, chef för operativa avdelningen på Försvarshögskolan i Sverige, tror att USA och Frankrike på något sätt kommer att svara militärt på anklagelserna om kemvapen.
– Det är så pass djupt rotat i vår demokratiska västvärld. Vi har så dåliga minnen av de här typerna av stridsmedel, så jag har svårt att se att de inte skulle göra något, säger han.
Antagligen vill man slå mot militär infrastruktur, exempelvis flygbaser eller radaranläggningar. Det vapen som det spekuleras mest om är kryssningsrobotar som avfyras från exempelvis fartyg. Men det är svårt att helt slå ut mål från luften, trots att robotarna är kraftiga, enligt Hansson.
– Allt tyder på att man gör något mer än bara kryssningsrobotar, men man är livrädd för att dra in militära markstyrkor, säger Hansson.
Ett mellanalternativ som kan ge en större effekt skulle kunna vara att sätta in specialstyrkor, lätta förband som kan ta sig in på fiendens område och i kombination med kryssningsrobotar eller flyg slå ut speciella mål, enligt honom.
Både Frankrike och USA har den förmågan, enligt honom.
– Deras stora styrkor är att de kan operera under alla typer av förhållanden, de kan ta sig in och ut själva och förhoppningsvis göra det utan att någon märker det.
Målet skulle vara att göra en tillräckligt tydlig markering gentemot den syriske presidenten Bashar alAssad, och ha en avskräckande effekt som förhindrar att kemvapen sätts in i framtiden.
– Jag tror att man måste slå ut någon anläggning så att den blir obrukbar, för det är det som är svårt. Jag tror också att man måste slå ut den helt, för att visa att man har den förmågan och beslutsfärdigheten, säger Johan Hansson.