Färre asylsökande väljer frivillig återresa
Det handlar om en helhet. Om vi hade ett återsändandeavtal med Irak som skulle få fart på avvisningarna skulle säkert också intresset för frivillig återresa öka. Kanske det är så att piskan nu saknas, på gott och ont, det beror på hur man vill se det. Pekka Nuutinen Direktör för mottagningsenheten vid Migrationsverket
Hjälp och avvisningar ska förstås inte länkas till varandra. Men det är klart att genom att stödja landet bidrar vi till bättre levnadsförhållanden, och Finland har ett globalt ansvar att hjälpa. Päivi Laine Finlands ambulerande ambassadör för Irak
Allt färre asylsökande väljer den så kallade assisterade frivilliga återresan efter att de fått avslag på sin asylansökan. Något återsändningsavtal med Irak lär inte heller finnas i sikte inom en överskådlig framtid. – Kanske det är så att piskan saknas, säger Pekka Nuutinen, direktör på Migrationsverket.
År 2016, efter att rekordmånga asylsökande kommit till Finland året innan, var antalet som valde den frivilliga återresan en bit över 2 000. Bland dem fanns personer som fått avslag men också sådana som ångrade sig och drog tillbaka sin ansökan. I fjol var antalet drygt 1 400 och i år har hittills 290 valt den frivilliga återresan.
– Intresset för frivillig återresa minskar, också relativt sett. En delförklaring är möjligheten att lämna in en ny asylansökan, säger Pekka Nuutinen, direktör för mottagningsenheten vid Migrationsverket, som ordnade ett seminarium om saken i går.
Sedan den nya mottagningslagen trädde i kraft 2015 har Migrationsverket och flyktingförläggningarna haft till uppgift att bevilja stöd för frivillig återresa enligt behov. Det är internationella migrationsorganisationen IOM som arrangerar resorna från Finland, och den största grup pen återvändare – liksom asylsökande överlag – kommer från Irak. Den som väljer den frivilliga återresan får ett bidrag för återintegreringen i hemlandet som kan vara antingen en slant eller någon tjänst eller nyttighet.
Tusentals negativa asylbeslut
I asylsystemet finns för tillfället nästan 10 000 personer med ett negativt asylbeslut, och av dem har fyra av fem en besvärsprocess på gång. Det finns alltså stor potential för frivillig återresa, säger Nuutinen, men ändå är intresset svalt.
– Det kan hända att de asylsökande inte är så mottagliga för det här budskapet nu.
För ett par veckor sedan publicerades en undersökning från Åbo Akademi och Turun yliopisto som visar att tolkningarna av asylskälen i irakiers asylansökningar skärpts dramatiskt mellan 2015 och 2017, och andelen positiva beslut därmed sjunkit kraftigt. Forskarna är oroliga för de asylsökandes rättsskydd. Men Nuutinen tror att det svala intresset för frivillig återresa har med andra faktorer att göra. Långa processer som gör det svårt att åka tillbaka är en sak, en annan är möjligheten att lämna in en ny ansökan och därmed ytterligare förlänga processen.
– Det handlar om en helhet. Om vi hade ett återsändandeavtal med Irak som skulle få fart på avvisningarna skulle säkert också intresset för frivillig återresa öka. Kanske det är så att piskan nu saknas, på gott och ont, det beror på hur man vill se det, säger Nuutinen.
Inget avtal
Något återsändandeavtal mellan Finland och Irak som skulle göra det möjligt för polisen att tvångsavvisa större antal irakier på en gång lär ändå inte vara i sikte inom en överskådlig framtid. I fjol överlämnade Finland ett utkast till avtal till de irakiska myndigheterna, men det ligger knappast överst bland prioriteringarna.
– Det har inte kommit några detaljerade kommentarer till förslaget. I maj ordnas parlamentsval så nu ligger fokus på det, kommenterar Finlands ambulerande ambassadör för Irak Päivi Laine.
Frågan diskuteras också på tjänstemannanivå mellan Irak och EU, som har ett partnerskapsavtal klart sedan 2012 som reglerar bland annat illegal invandring. Ra tificeringen i EUländerna är ändå på hälft och avtalet är hur som helst ingen garant för att få i gång avvisningarna.
– Men det är ju redan ett slags framsteg att man nu har en dialog om migrationsfrågorna. Då kan alla föra fram sina egna synpunkter. Men det här är en politisk process som kräver mycket diskussion, säger Laine.
Hon skönjer ändå svagt positiva signaler i Irak om en ökande framtidstro. Två miljoner interna flyktingar har återvänt till sina hemtrakter under det senaste halvåret, även om det finns lika många kvar som inte gjort det. Mot bakgrunden av det har Irak kanske inte så stort intresse av att ta emot ytterligare återvändare som avvisas med tvång? – Å andra sidan säger irakierna också själva att de förlorat folk och behöver knowhow, men de har nu intagit en ståndpunkt att målet stöds bäst genom frivilligt återvändande. Frågan är hur man kan skapa sådana förhållanden att folk faktiskt vill återvända, säger Laine. Hur kan Finland bidra till det? – Hjälp och avvisningar ska förstås inte länkas till varandra. Men det är klart att genom att stödja landet bidrar vi till bättre levnadsförhållanden, och Finland har ett globalt ansvar att hjälpa.