Offentliga dialogen är en del av allmännyttan

Tack vare modern kommunikationsteknik har 82 av landets chefredaktörer på kort varsel kunnat samla sig bakom en gemensam manifestation för bättre rättsskydd för journalister.

Samma teknik är också behjälplig i den samhällsomstörtande verksamhet som ju det samlade näthatet utgör och som manifestationen är en skarp reaktion på. Turun Sanomats Rebekka Härkönen är en av de journalister har utsatts för hatdreven.

Hon har varit måltavla för tusentals meddelanden, det ena hotfullare än det andra, efter sin rapportering om händelserna på Åbo salutorg. Hon fick bland annat dödshot och animationer som visade hur människor misshandlas, bland annat för att hon i sin journalistik hade fokuserat på den hjälteinsats en invandrare stod för under attacken.

Det som blev droppen som fick bägaren att rinna över för landets chefredaktörer var riksåklagarens beslut om att det näthat som hade riktats mot Härkönen inte räckte till för ett allmänt åtal. Eftersom näthat i vår nuvarande lagstiftning klassificeras som ett målsägarbrott kunde åklagaren i princip inte fatta något annat beslut.

Men med tanke på vilka samhällskonsekvenser ett så pass organiserat näthat får till stånd verkar en lagändring vara av nöden. Det demokratiska samhälle vi har bygger på att journalister förutsättningslöst ska våga rapportera om samhällsskeendet och att det finns maktmedel att tillgripa om denna offentliga dialog hotas.

En nordisk rapport som levererades redan förra sommaren landade i slutsatsen att näthatet redan har nått den omfattningen att det har börjat hota demokratin.