Åsa Stenvall-Albjerg främjar konsten att skriva om sitt liv
Svenska folkskolans vänners kulturpris på 15 000 euro tillfaller i år författaren, essäisten, litteraturvetaren och skrivkursledaren Åsa Stenvall-Albjerg.
För den stora allmänheten är hon säkert mest känd som inspiratör och vägledare för en lång rad finlandssvenska skribenter som har deltagit i hennes skrivarkurser. Åsa StenvallAlbjerg har jobbat med litteratur, undervisning i svenska och lett skrivarkurser bland annat på Finns folkhögskola i Esbo, Cityfolkhögskolan och senare Axxell i Helsingfors. Hon har sina rötter i Bennäs i Pedersöre.
”Med sin kunskap, klokhet och passion för litteratur har Åsa i fyrtio år inspirerat och undervisat såväl ordälskare som blivande författare på vägen till publicering”, lyder SFV:s prismotivering. Vad är din drivkraft, Åsa StenvallAlbjerg? – Jag brinner för litteratur och skrivandet. Det är alltid lika fantastiskt att uppleva vilka resurser och förmågor som folk bär inom sig.
Stenvall-Albjerg har bland annat lett skrivarkurser som tar fasta på konsten att skriva om sitt liv. Målet är inte alltid att bli publicerad på ett förlag utan att ta en titt i backspegeln och skapa berättelser.
– Det handlar om att hitta ord som beskriver de egna upplevelserna. Många har ett behov att få skriva av sig och skrivarkurserna svarar på det här behovet. Där kan man träffa likasinnade och visa sina texter för andra.
Stenvall-Albjerg har lett en lång rad kurser med rubriken Att skriva om sitt liv. Dessa kurser handlar bland annat om hur man genom skrivandet kan få syn på de erfarenheter och upplevelser som har format det egna livet.
Allt har sin tid
– Man kan inte tvinga fram berättelser men man kan hitta ingångar via frigörande skrivövningar och samtal. Saker ska mogna. Allt tar sin tid. Och så måste det finnas en tillit på kursen så att folk känner sig trygga. Det kräver mod att skriva och läsa upp personliga berättelser. Det kan handla om relationen till de egna föräldrarna eller smärtsamma minnen från krigstiden.
Många krigsbarn har återgett sina erfarenheter på hennes skrivarkurser. Stenvall-Albjerg har också lett kurser som har fokuserat på noveller, fantasy, spänning och berättelser för barn och unga. Hur ser du på den verbala balansgången mellan dialekt och högsvenska i skrivandet? – Dialektala ord och vändningar kan fungera bra i repliker då man vill ge lokal färg och autenticitet till berättelsen. Men det är alltid bra att fråga sig vad dialekten tillför texten som helhet. Replikerna ska ju helst förstås av andra som kanske inte bemästrar dialekt.
En del av Stenvall-Albjergs adepter har med tiden löpt linan ut och satsat på skrivandet på heltid. Bland andra författarna Henrika Andersson, Maria Turtschaninoff och Ursula Vuorenlinna har deltagit i Stenvall-Albjergs skrivarkurser.
– Det känns bra att se hur fint de har klarat sig i den litterära världen. Men det är ju inte min förtjänst att de har klarat sig så bra. Jag har bara varit ett led i deras utveckling. Du har själv gett ut flera böcker. Vad har du på gång just nu? – Som pensionär kan jag nu satsa fullt ut på mitt eget skrivande men det är än så länge för tidigt att avslöja något om mitt nästa alster. Men det lutar mot essäer igen, säger hon hemlighetsfullt.
Vi som försvarar det svenska språkets ställning tror på den tysta majoritetens stöd för landets tvåspråkighet.
Tiina Lindfors
Årets mottagare av SFV:s brobyggarpris Dialektala ord kan fungera bra i repliker då man vill ge lokal färg och autenticitet till berättelsen.
Åsa Stenvall-Albjerg
Årets mottagare av SFV:s kulturpris 2018