Grahn-Laasonen utlovar mindre stress i gymnasierna
Det var en välregisserad, men föga överraskande presskonferens som leddes av undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen på torsdagen. Allt blir nu bättre i gymnasierna och småbarnspedagogiken, löd budskapet.
– Vi har haft en riktig supervecka för utbildningen. Först utökade regeringen finansieringen av gymnasierna och småbarnspedagogiken i sin rambudget och i dag har regeringen avlåtit en ny gymnasielag och en lag om småbarnsfostran till riksdagen, sade undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.
Den största förändringen för småbarnspedagogiken är det skärpta kravet på högskoleutbildad personal. I framtidens daghem jobbar socionomer, barnskötare och lärare som har specialiserat sig på småbarnsfostran.
– Syftet med reformen är att förstärka kvaliteten på pedagogiken och förebygga social marginalisering, sade Grahn-Laasonen.
Den nya lagen tryggar bland annat möjligheten att öronmärka medel
■ för daghem i eftersatta områden där det brister i integrationen eller i områden där befolkningen har sämre inkomster och utbildning. Samma möjlighet existerar redan i dag för grundskolornas del, men nu utvidgas alltså den positiva diskrimineringens principer också till daghemmen.
Regeringen tillskjuter ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro till småbarnspedagogiken nästa år. Utöver detta tillkommer 5 miljoner euro för att bredda försöket med avgiftsfri småbarnsfostran för femåringar. Regeringens rambudget garanterar också ett ekonomiskt tillskott på 8,5 miljoner euro till gymnasierna.
Gymnasierna internationaliseras
– Den nya gymnasielagen tar framför allt fasta på en bredare allmänbildning, internationalisering och större flexibilitet, sade Grahn Laasonen.
I praktiken innebär det här att man frångår det kursbundna upplägget och i stället satsar på poängbaserade studier som påminner om verkligheten vid universiteten. Undervisningens omfattning och undervisningsämnena förblir desamma som tidigare. Tvärvetenskapliga helheter vinner också insteg, vilket innebär att flera lärare kan satsa på gemensam undervisning kring tematiska helheter i framtiden.
För att motarbeta gymnasieelevernas stress och utmattning hade ministern två lösningar i bakfickan.
– Den nya lagen förpliktar gymnasierna att erbjuda specialundervisning och för att avdramatisera studentskrivningarna så avlägsnar vi begränsningarna för hur många gånger man får skriva ett och samma ämne i studentexamen, sade Grahn-Laasonen.
Enligt lärarfacket OAJ:s pinfärska studie saknar omkring en femtedel av alla gymnasier tillgång till specialundervisning i dag.
– Det är bra att man får skriva studentexamensproven flera gånger. Det kommer säkert att minska på den stress som många abiturienter upplever i dag, sade Antti Kilpi på Gymnasieförbundet.
På åtminstone en punkt anmälde Gymnasieförbundet avvikande åsikt.
– Det är positivt att den nya gymnasielagen tar fasta på åtgärder för att motverka mobbningen, men ansvaret kan inte vila på de studerande. Lärarna måste ha en lagstadgad plikt att ingripa då de upptäcker mobbning och osakligt beteende, sade Kilpi.
Språkkunskaperna allt sämre
Trots regeringens utfästelser att internationalisera gymnasieutbildningen väckte den nuvarande språkundervisningen oro.
– Språkkunskaperna blir allt sämre bland dagens gymnasieelever. Det här är något som den nya gymnasielagen förhoppningsvis ändrar på, sade rektor Ari Pokka, ordförande för den arbetsgrupp som har lett förnyelsen av gymnasielagen.
Regeringens propositioner om gymnasierna och småbarnspedagogiken behandlas av riksdagen denna vår. Minister Grahn-Laasonen räknar med att de nya lagarna träder i kraft i augusti i år.
Syftet med reformen är att förstärka kvaliteten på pedagogiken och förebygga social marginalisering
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen