Den goda ekonomiska tillväxten överraskade Finansministeriet
Finlands ekonomiska utveckling har varit bättre än vad Finansministeriets experter hade förutspått. Någon avmattning är ännu inte sikte men toppen torde vara nådd.
Landets ekonomi växer med 2,6 procent i år. Det förutspår Finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades på fredagen.
– Man kan säga att det ännu är sommar i ekonomin. En nedgång kommer, men när den gör det är ännu för tidigt att förutspå, säger överdirektör Mikko Spolander vid Finansministeriet.
På kort sikt uppskattar man vid ministeriet ändå att ekonomin forsätter att växa, med 2,2 procent år 2019 och med 1,8 procent år 2020. Det är 0,5 respektive 0,4 procentenheter mer än vad man förutspådde för ett halvår sedan.
– Den ekonomiska tillväxten beror både på den inhemska efterfrågan och på utrikeshandeln, säger finansrådet Jukka Railavo vid Finansministeriet.
På medellång sikt uppskattar man att tillväxten mattas av till under 1,5 procent.
En viktig bidragande faktor till att de goda ekonomiska utsikterna är den ökade sysselsättningsraden.
– Tillväxten i sysselsättningen har överraskat oss och når 71,9 procent nästa år. År 2020 når den redan 72,5 procent, säger Railavo och tillägger att det hela självfallet är beroende av många faktorer, inte minst av världsekonomins utveckling.
Utmaningar finns också. Railavo säger att världshandeln redan visar tecken på avmattning. Inom Euroområdet finns ändå en tilltro till ekonomisk tillväxt, trots att de stigande priserna på olja och råvaror skapar ett globalt inflationstryck.
– Investeringarna ligger nu nära den nivå som de var innan krisen och räntorna ser ut att hållas på låg nivå, säger Railavo.
Den privata konsumtionen fortsätter att öka 2018, säger Railavo.
– Det är tack vare den förbättrade sysselsättningen och höjningen av inkomstnivån.
Inkomstnivån stiger i år med 1,9 procent och med 2,5 procent nästa år. 2020 räknar ministeriet med en höjning av inkomstnivån med ytter- ligare 2,8 procent. Det är ett resultat av den goda ekonomiska tillväxten och återinförandet av semesterpenningen inom den offentliga sektorn, säger Railavo.
– Trots den snabba löneutvecklingen är inflationen fortfarande måttlig, säger Railavo.
Finansministeriets rapport pekar på att hushållens konsumtion kan öka snabbare än väntat om sysselsättningen överraskar positivt och konsumenternas förtroende hålls på en hög nivå.
Om hushållens förtroende däremot försämras och hushållen börjar spara, eller om efterfrågan stöter på kapacitetsbrist, kostnaderna börjar stiga och inflationen blir snabbare, kan hushållens konsumtion bli mindre än vad som prognostiserats.
– De offentliga finanserna blir starkare men de är fortfarande inte i balans på lång sikt, säger Spolander.
Han säger att de offentliga finanserna blir stabilare och kommer att uppvisa ett litet överskott 2020.
– Tack vare den förbättrade sysselsättningen är utsikterna för de offentliga finanserna bättre än vad som tidigare uppskattats.
Det ger en god grund för det fortsatta arbetet för att höja sysselsättningen, säger Spolander och konstaterar att det är genom tillväxt som de offentliga finanserna stärks.
Den rådande ekonomiska tillväxten minskar inte utmaningarna vad gäller de offentliga finanserna på lång sikt.
– När konjunkturerna har jämnats ut blir den ekonomiska tillväxten klart långsammare och räcker inte längre till för att täcka de snabbt ökande offentliga utgifterna till följd av befolkningens förändrade åldersstruktur, säger Spolander.
Spolander säger att det på lång sikt alltjämt råder obalans mellan inkomsterna och utgifterna i de offentliga finanserna.
– Omfattningen av det så kallade hållbarhetsgapet är cirka 2,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, säger Spolander.