Ryssland skäller – men drar en lättnadens suck
För Ryssland är huvudsaken att al-Assad sitter kvar i Damaskus och att hans regim fortsätter sin gradvisa konsolidering över landet. Den saken rubbas inte av de amerikanska attackerna. Men de är en otrevlig påminnelse om vem som egentligen är starkast militärt.
De ryska reaktionerna på flygattackerna mot Syrien kan sammanfattas ungefär så här: Utåt skäller man, skramlar med vapen och hotar med konsekvenser, bakom Kremls murar pustar man ut av lättnad.
– En aggression mot en suverän stat. Ryssland fördömer å det allvarligaste attacken mot Syrien, där ryska trupper bistår den lagliga regeringen i kampen mot terrorismen. Attacken genomfördes utan tillstånd av FN:s säkerhetsråd och kränker folkrättens normer och principer, säger Vladimir Putin i ett officiellt uttalande.
Han anklagar USA, Storbritannien och Frankrike för att bryta mot folkrätten.
– Eskaleringen av situationen i Syrien är destruktiv för de internationella relationerna. Historien, som lägger alla bitar på plats, har redan lagt ett tungt ansvar på Washington för det blodiga våldet i Jugoslavien, Irak och Libyen, säger Putin.
Maria Zacharova, taleskvinna för ryska utrikesdepartementet,
skriver på Facebook att det syriska folket än en gång utsätts för lidande.
– Först fick syrierna vara med om ”den arabiska våren”, därefter IS och nu amerikanska intelligenta robotar. Bakom allt detta står de som gör anspråk på världens moraliska ledarskap och betraktar sig som enastående, skriver Zacharova.
Men faktum är att själv attacken blev exakt som Ryssland hade väntat sig – av symbolisk karaktär. USA varnade Ryssland för vilka luftrum man skulle använda och vinnlade sig om att ryska trupper inte skulle komma till skada.
Risken hade ändå funnits att något oväntat skulle ske. Även om de flesta experter i Ryssland utgick ifrån att den amerikanska attacken inte riktas mot ryska mål är alla mycket medvetna om Trumps nyckfullhet.
Det sista Kreml vill ha är en direkt militär konflikt med USA i Syrien. Det finns många exempel på hur krig har brutit ut på grund av missförstånd, överdrivna förväntningar eller att någondera parten läser situationen fel. Även om situationen i Syrien kanske aldrig har legat så nära ett tredje världskrig som de mest alarmistiska rapporterna påstått är det ett faktum att så fort riskerna för sammanstötningar på fältet ökar kan konflikten eskalera på ett sätt som till sist inte längre går att hejda.
Rysslands största intresse i Syrien är att Bashar al-Assads regim får fortsätta konsolidera sitt grepp över landet. Det kommer att ta tid, något som Kreml kan leva med. Man är även är nöjd med status quo – bara al-Assads position inte är hotad och situationen förblir någorlunda stabil.
Militärt sett har Ryssland minskat sin närvaro i Syrien betydligt. Men Putin är beredd att snabbt flyga in trupperna på nytt om det skulle behövas – något vi har sett tidigare. Ryssland är van vid att man i praktiken har fria händer i Syrien och har absolut inga planer på att ge upp sin trumf på fältet.
Putin kommer med andra ord att fortsätta exakt samma politik i Syrien som tidigare. Det amerikanska anfallet utnyttjar han i informationskriget till att peka på hur USA bryter mot internationell rätt. Om det blir ett möte mellan honom och Trump i Vita huset hoppas han sannolikt på att mellan fyra ögon uppnå någon form av samförstånd om Syrien.