Finlands utrikespolitiska ledning: Väst har skickat ut en varning
Utrikesutskottets ordförande Matti Vanhanen (C) bedömer att det kan gå att undvika upptrappning efter räderna i Syrien, men att problemen på lång sikt finns i en törn mellan stormakterna. – Men det var viktigt att reagera, säger han om räderna.
Utrikesminister Timo Soini (Blå) säger i programmet Morgonettan att västländerna var ”i en situation där man inte kunde låta bli att reagera”.
– Annars skulle man ha frågat varför väst inte reagerar, och om det går att använda kemiska vapen utan följder, säger Soini.
Niinistö: Bollen hos Putin
President Sauli Niinistö säger i ett pressmeddelande att attacken var en befogad reaktion på användningen av kemiska vapen i Syrien, och att den också var begränsad på ett förutsägbart sätt.
– Jag tror att en dialog förts mellan stormakterna i betydligt större omfattning än vad som varit känt i offentligheten, sade president Niinistö i en intervju för Yle i går, och syftade på att han inte tror att president Vladimir Putin och Ryssland togs helt på säng av missilattacken mot diverse militära mål i den syriska huvudstaden.
– Väst har skickat ut en varning. Det gjorde man också för ungefär ett år sedan. Vad följderna blir går inte att spekulera i, sade Sauli Niinistö.
Enligt honom ligger bollen nu hos president Putin.
– President Putin har ju varit rätt tyst under veckan som gått. Vad han nu säger har en stor betydelse för vilken riktning konflikten tar, sade Niinistö till Yle.
Presidenten ser det som ytterst viktigt att satsa på mer dialog, så att inte läget tillspetsas.
”Viktigt att reagera”
Matti Vanhanen (C), ordförande för riksdagens utrikesutskott, stöder alliansländernas reaktion, och säger att man nu befinner sig i ett läge där det inte går att vänta på utredningar om krigsbrott som alla skulle bli eniga kring: Det kanske aldrig händer, säger han.
– Även om det inte varit befullmäktigat av FN är det inte plats för moraliserande. Det är viktigt att man reagerar. När det gäller utredningar kring den här typen av krigsbrott så är de långa processer, och det uppstår inte nödvändigtvis någon enighet om skulden, säger Vanhanen.
– Vi har redan sett exempel på att stormakterna inte finner enighet ens efter långa utredningar kring skulden. Det passagerarplan som sköts ner över Ukraina (2014) var ett exempel, och giftattacken i Salisbury. Det här är realpolitik.
Martyrskap en fara på sikt
Vanhanen bedömer, precis som president Niinistö, att det sannolikt funnits ett mått av förvarning före operationen. Han noterar att USA:s, Frankrikes och Storbritanniens natt liga räder utfördes så att de inte riktades mot de platser där Ryssland har sina luftvärnsvapen.
– Det var bra att det inte uppstod en sådan konstellation. Avsikten var att visa, inte bara i Syrien utan visa hela världen, att användningen av kemiska vapen inte accepteras.
Men reaktioner har det kommit också tidigare gånger. Att utvecklingen inte varit den önskade kan lig ga bakom det faktum att attacken nu var upptrappad jämfört med USA:s attack för ett år sedan, och nu inkluderade två allierade länder.
Läget kan i vilket fall som helst ha en negativ effekt på sikt, om Ryssland har rollen som åsidosatt offer, menar Vanhanen.
– Det kan få följder på sikt att Ryssland upplever att landets varningar inte hörs, att Rysslands po sition som stormakt får en törn och det uppstår en bild av att man struntar i Rysslands vilja.
Feldt-Ranta: Kräv minst två för veto
Händelserna i Syrien präglade också Finlands svenska socialdemokraters fullmäktige, där fullmäktigeordförande Folke Sundman inledde med ett oroat tal.
– Ett brott mot FN:s grundstadga förutsätter att det utreds grundligt och att skyldiga döms och bestraffas, men det bör ske enligt regler som det internationella systemet själv utformat, säger Sundman.
Riksdagsledamot Maarit FeldtRanta (SDP) säger att FN:s säkerhetsråd måste förnyas.
– När FN:s säkerhetsråd gång på gång står inför att det inte är enigt, måste vi fråga oss vad som händer sen. Vilka är de nya kriserna och hur löser vi dem.
FeldtRanta anser att vetorätten måste ändras.
– Det är ohållbart att en enda medlemsstat, genom att lägga in sitt veto, kan förhindra fredsprocesser och i värsta fall riskerar att världen går under. Det är dags att på allvar inse att vetorätten borde reformeras.
– En realistisk metod kunde vara att det i framtiden krävs minst två länder för att skrinlägga beslut i säkerhetsrådet, säger FeldtRanta.
Det är ohållbart att en enda medlemsstat, genom att lägga in sitt veto, kan förhindra fredsprocesser.
Maarit Feldt-Ranta (SDP)