Professor föreslog bättre betyg mot sex
Miila Halonen var en drygt tjugoårig medicine kandidat när professorn erbjöd henne högre betyg mot sex. En kamrat bytte inriktning när hon trakasserades med nattliga sms och förslag. Nu, femton år senare, talar Halonen ut.
– När jag var tio år grep en okänd man tag i mig och försökte tvinga mig med sig. Jag lyckades komma undan, larmade föräldrarna och mannen kunde gripas av polisen. Men när en professor tio år senare försökte sig på samma sak så teg jag. Jag bara gick därifrån och gjorde ingenting.
I dag är Miila Halonen, 40, ungdomsläkare och jobbar på Befolkningsförbundet. I påskhelgen lät hon efter många års tvekan bomben brisera i en kolumn i Finlands Läkartidning.
– Redan för tre år sedan när jag hade fått erbjudandet att skriva min första kolumn skissade jag på ämnet. Jag hade velat skriva om de sexuella trakasserierna jag och mina väninnor råkat ut för både som medicinestuderande och senare i vår yrkesverksamhet, men jag var inte modig nog.
– Nu har metoo-kampanjen lärt mig sätta ord på detta.
Därmed lyfts maktmissbruket inom läkarkåren och universitetsvärlden fram på samma sätt som det tidigare har gjorts inom bland annat film, teater och inom skolvärlden.
– Orsaken är att jag vill visa att sexuella trakasserier inte bara sker inom kulturlivet. Allmänheten kanske tror att läkare och professorer är så bildade att de står ovanför sådant. Det stämmer inte.
Halonen har en bra förklaring till varför antastandet av tioåringen blev en polisaffär, medan de grova kränkningar professorerna gjorde sig skyldiga till fick passera.
– Vi bodde i Kottby och jag var på väg till biblioteket när jag förstod att mannen framför mig inte agerar naturligt. Jag var bara tio år men kände ändå på mig att något är fel. Han grep tag i mig och sade ”nu kommer du med mig”. Jag slet mig loss och sprang hem.
– Pappa är polis och reagerade bums så att mannen kunde gripas. Det visade sig att det fanns många liknande berättelser om honom. Om det bara hade varit jag vet man inte om det hade lett till något.
Historien har därmed en klar parallell till metoo. Ett avslöjande leder till att andra vågar träda fram och plötsligt klarnar bilden.
Rädd för följderna
När den berusade professorn på fakultetsfesten föreslog sex i utbyte mot goda betyg var den första tanken ”vad får det för följder om jag gör en affär av detta?”
– Efteråt tänkte jag att kanske jag har missförstått eller minns jag fel? Nu i och med metoo-debatten har jag insett att professorn gjorde sig skyldig till ett klockrent maktmissbruk.
Det oaktat har hon inga planer på att namnge denna eller andra professorer som gjort sig skyldiga till trakasserier.
– Nej, jag är inte ute efter att pricka någon enskild. Jag vill lyfta fram ett fenomen som man inte just har talat om tidigare. Att det här förekommer inom den medicinska utbildningen.
Halonen och hennes kvinnliga studiekamrater insåg att deras lärare och förebilder handlade fel när de fällde sina fräcka kommentarer i operationssalen eller när de insinuerade om att ”diskussioner på tu man hand” kan bana väg för en framtid i studier och arbetsliv. Men steget till att göra en anmälan var för stort.
– En medicine kandidat är den lägsta i rang på ett sjukhus. En kurskamrat berättade hur hon på avdelningsrundorna hade behandlats som ett djur på en boskapsauktion vars utseende man öppet kunde kommentera.
För andra fortsatte trakasserierna efter att de blivit utexaminerade. Halonen känner till en kollega som i månader utsattes för otillbörliga förslag och nattliga sms tills hon slutligen gav upp och bytte till en helt annan inriktning.
Ångest och irritation
– Vi berättade om händelserna för varandra och varnade varandra för att ”den och den kan häva ur sig vad som helst” eller att av ”honom kan man vänta sig svinaktigheter”. Vi varnade varandra, men vi förde det inte vidare till fakultetens eller universitetets ledning.
– Vi kände ångest och irritation. Men man ville inte bli stämplad, för det kunde bli förödande för ens studier.
Enligt Halonen är medicinekandidaterna speciellt sårbara.
– Det är klart att också sjuksköterskor kan utsättas för det här, men de är en stark grupp på avdelningarna. Kandidaten däremot ramlar mellan stolarna, mest är man i vägen och när det är bråttom så får man minsann veta sin plats. Man måste vara ödmjuk och närapå anhålla om att få göra det som man i alla fall måste göra för sin praktik.
Halvgudar
Miila Halonen påminner om att professorerna inom de medicinska fakulteterna uppfattas som förebilder och starka personligheter, nästan som halvgudar.
– Själv saknar man i det skedet livserfarenhet och man tycker på något sätt att det till professorernas halvgudaktiga väsen hör rätten att bete sig svinaktigt. Med nuvarande livserfarenhet ter det sig förstås helt obegripligt.
– Men universitetet är en liten sluten värld, en bubbla där studierna bedrivs mycket skolmässigt. Om man där blir stämplad som bråkig, så hur går det då?
Bakom det här beteendet ser Halonen hela dynamiken i de sexuella trakasserierna. Offret skuldbelägger sig själv för gärningar som hen är helt oskyldig till medan den skyldiga kommer undan.
Halonen godkänner inte bortförklaringarna om att ”tiderna har förändrats” som en del av de nu ertappade filmregissörerna har kommit med. Det vill säga att mycket sådant som förr var ”tillåtet” nu har blivit förkastligt när man ser på det med dagens ögon.
– Standarderna har ingalunda förändrats. Det var inte ett dugg trevligare att bli sexuellt trakasserad för tjugo år sedan än vad det är i dag. För offret känns det precis lika. Den enda skillnaden är att nu godkänns inte sådant här längre.
Ihåliga ursäkter
Halonen är lika allergisk mot dem som nu ber om ursäkt ifall de har sårat någon.
– Den som gör så ber i praktiken förlåtelse för att någon har uppfattat saken på ett visst sätt. Den ber inte om ursäkt för vad den har gjort.
Halonens färska kolumn i Läkartidningen har väckt reaktioner bland hennes läkarkolleger.
– De har varit positiva. Folk har varit glada för att jag stigit fram och flera har känt igen sig själva i mina beskrivningar. Av kurskamraterna hade jag bett om lov att få skriva om deras erfarenheter.
– Nu skulle det bara gälla att ta nästa steg. Att inte metoo stannar vid detta. Det räcker inte med att några utpekade ber om ursäkt, vi måste få till stånd en förändring på sikt.