Herman Lindqvist vill ha finlandssvenskar i Svenska Akademien
Det har aldrig skett en liknande skandal i Svenska Akademiens historia som den vi ser nu, säger författaren Herman Lindqvist. Enligt honom måste Akademien omskapas och då borde det naturligtvis finnas plats för en finlandssvensk författare, anser han.
Inte ens när Gustav III:s skyddsling Gustaf Mauritz Armfelt uteslöts ur Svenska Akademien och flydde till Finland, stormade det kring De Aderton som nu. För historikern och författaren Herman Lindqvist är dagens tumult resultatet av otidsenliga stadgar och dålig personkemi mellan medlemmarna i Akademien.
– Det är väldigt svårt att samarbeta för en sådan samling egotrippade personer som är så övertygade om sin egen förträfflighet, säger han.
Enligt honom måste Akademien göras om helt och hållet med nya stadgar och regler, särskilt vad gäller inträde och utträde. Den senaste tidens rabalder med anklagelser om jäv och ekonomisk brottslighet mot den så kallade Kulturprofilen och dennes maka, akademieledamoten Katarina Frostenson, har skakat en av Sveriges mest prestigefyllda och ärorika institutioner.
Herman Lindqvist ser omdaningen som ett nytt kapitel i Akademiens historia.
– Det är klart att det här kommer att lösas. Alla är övertygade om Svenska Akademiens betydelse och de inblandade förstår att den inte kan finnas enbart på deras villkor. Om den ska fortsätta så måste de komma överens och i slutändan också godkänna förändringarna, vilket de kommer att göra.
Diskuterade med kungen
Herman Lindqvist berättar att han träffade kung Carl XVI Gustaf i tors dags i ett annat ärende och samtalade då om Akademien. Som dess högste beskyddare var kungen enligt Lindqvist mycket oroad över skandalerna och engagerad i hur de skulle lösas.
– Kungen är en mycket försiktig person men han tycker att det här inte är bra. Han är inte sådan att han pekar ut någon som en idiot utan ser mer till helheten. Han ser gärna att man efter moget övervägande nu skriver om stadgarna så man kan gå vidare, säger Herman Lindqvist.
Lindqvist själv tycker att det vore bra om medlemskapet inte längre är på livstid utan tillfälligt. Här borde Akademien undersöka hur det ser ut på andra håll i världen.
Att problemen först nu kommer till ytan är ingen slump. Akademien har länge levt i ett eget universum. Bakgrunden till detta menar Lindqvist är att den är ett barn av sin tid, upplysningen. Då Akademien grundades var det på modet med frimurarloger och hemliga ordenssällskap.
– Det var en samling gubbar som skulle ha en massa hemligheter ihop. Den typen av sammanslutningar kolliderar med vår tid och med de värderingarna som vi har i dag.
Svenskt med enkla tolkningar
Han beklagar att Sara Danius valde att lämna sin post som ständig sekreterare. Att det skulle ha något att göra med att hon är kvinna som hon mobbades tror han däremot inte på.
– Det är ju klart att det är väldigt sorgligt att den här samlingen uppblåsta egon inte klarar av en färgstark kvinna. Men kanske det inte räcker med att vara färgstark. Man måste också vara en stark ledare.
Efterspelet med mediedrevet där folk varit arga över att det var just två kvinnor som fick lämna Akademien ser han som något typiskt svenskt att göra enkla tolkningar.
– Alla ska gå omkring i de där löjliga knytblusarna. Det är typiskt med fårmentaliteten där alla ska följa skocken. Om man inte gör det tror folk att man är emot kvinnor, säger Lindqvist.
”Kunniga personer inom ÅA”
När Svenska Akademien omskapas hoppas Herman Lindqvist att man också passar på att tänka omkring vad den ska stå för. Han jämför med den Franska Akademien som värnar om franska språket, men inte bara genom fransmän utan genom alla som väljer att tala franska oavsett bakgrund. Här borde Sverige ta efter och öppna upp Akademien för alla som skriver vacker svenska.
– I Finland finns det människor som verkar, sover och drömmer på svenska. Självklart ska det finnas finlandssvenskar i Svenska Akademien, säger Herman Lindqvist, som hoppas att man nu tar in lite nytt fräscht blod som sänker medelåldern på sällskapet.
Några namn på lämpliga kandidater vill han inte nämna men påpekar att det finns många mycket kunniga personer inom Åbo Akademi. En finlandssvensk författare skulle kunna bidra lika mycket som en rikssvensk, enligt Lindqvist.
– Det finns författare som Kjell Westö som är pigga och relativt unga. Historiskt sett har det tidigare suttit många finlandssvenska författare i Akademien men också vetenskapsmän som Abraham Niclas Edelcrantz.
Lindqvist tycker att finlandssvenskarna har försummats i över hundra år men att de skulle kunna bidra i Svenska Akademien med ett annat sätt att tänka och vara.
– Det viktiga är att det är något nytt som kommer in.