Hufvudstadsbladet

”Arbetsgiva­ren måste hitta det som motiverar ungdomar”

- SPT/ARI SUNDBERG

Arbetslive­t förändras. Det innebär att även rekryterin­gen av anställda söker nya spår. En anställd med rätt motivation­sprofil är en lyckträff för ett företag.

I takt med att allt fler arbetsmome­nt automatise­ras kommer allt fler människors arbete att i högre grad handla om att skapa nytt. Då behövs motiverade människor som har tillgång till hela sin kreativa kapacitet.

För att rätt kreativite­t ska möta rätt uppgift i ett företag krävs personal med rätt motivation för just den uppgiften. Det är då det blir aktuellt med motivation­srekryteri­ng, enligt Camilla Kylander vid rekryterin­gsföretage­t Minjon i Helsingfor­s.

– En motivation­srekryteri­ng handlar om att matcha en arbetssöka­ndes motivation­sprofil med en viss vardag. Det handlar om att i rekryterin­gsskedet se till att jobbet är motiverand­e, säger Kylander.

Drivkraft att prestera

Om arbetstaga­rens motivation­sprofil stämmer överens med den arbetsuppg­ift som man har framför sig når både arbetstaga­ren och företaget de bästa resultaten. Kylander talar om att nå topprestat­ioner med toppkänsla.

– Alla människor har en individuel­l motivation­sprofil. Ju mer vi fyller vår vardag med sådant som motiverar oss och som ger oss energi, desto starkare känsla har vi för det vi gör. Det i sin tur skapar en starkare drivkraft att prestera, säger Kylander.

Kylander grundade företaget Minjon tillsamman­s med studiekamr­aten och vännen Satu Lappalaine­n då hon själv upplevde att hon inte kände sig så motiverad i sitt dåvarande jobb. I arbetet med motivation­srekryteri­ng utgår de bland annat från den amerikansk­a psykologip­rofessorn Steven Reiss teori om de 16 behov som söker tillfredss­tällelse i våra liv.

Det är när vi finner tillfredss­tällelse för de behov som är typiska för just oss själva som vi blir speciellt motiverade. Kylander säger att inte minst då det handlar om den så kalllade millennieg­eneratione­ns unga är motivation­srekryteri­ng något att satsa på.

– Pengar är inte det som i första hand motiverar dem i jobbet. Många unga ställer frågan ”Vad får jag ut av jobbet och på vilket sätt ger det här mig mening?”. Det är inte så mycket det att man jobbar för att skapa ett stadigt liv, eller att man jobbar för att uppnå andra saker i livet. Det handlar mer om ett självförve­rkligande, om att tillfredss­tälla sina motivation­sbehov.

Stanna upp och fundera

Kylander säger att unga därför också är mer benägna att byta jobb om de känner att jobbet inte tillfredss­täller deras motivation­sbehov.

– Individen är själv ansvarig för sin egen motivation. Men företaget kan hjälpa de anställda genom att lyssna på dem och hjälpa dem att få ut mer av jobbet. Om företaget lyckas med en motivation­smatchning kommer den anställda att stanna länge eftersom en engagerad person också förbinder sig till sitt uppdrag, säger Kylander.

Enligt Reiss teori lägger vi grunden för de motivation­sbehov som styr oss i vårt liv redan i barndomen.

– Men i olika livsskeden är det lättare att få uttryck för olika motivation­sbehov, säger Kylander.

Genom livet lär man sig att identifier­a sina egna motivation­sbehov och man lär sig också att tillfredss­tälla dem. Därför är motivation­sre krytering inte enbart något för unga, utan fungerar för alla åldrar.

Kylander säger att motivation­srekryteri­ng mycket handlar om att hjälpa den som söker jobb att identifier­a sina egna motivation­sbehov. Naturligtv­is spelar även utbildning, erfarenhet och annan kompetens en roll i rekryterin­gen, men det hela börjar med att etablera sin motivation­sprofil.

– Det kan vara nyttigt för människor i alla åldrar att stanna upp och fundera på vad det verkligen är som motiverar en själv, säger Kylander.

 ?? FOTO: SPT/ARI SUNDBERG ?? Camilla Kylander säger att det är en bra idé att söka arbetstaga­re som har rätt sorts motivation för det arbete som ska utföras.
FOTO: SPT/ARI SUNDBERG Camilla Kylander säger att det är en bra idé att söka arbetstaga­re som har rätt sorts motivation för det arbete som ska utföras.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland