En del banker tar ännu hänsyn

BANKER Eeva Nordman (HBL 11.4) ”undrar om det finns en enda bank i Finland som tar hänsyn till seniorerna och personerna med funktionsnedsättning”. Åtminstone i viss mån kvalificerar sig Danske Bank. Det är nämligen fortfarande möjligt att logga in där med ett, ja, papperskort. Det behövs ingen smarttelefon och inte heller en extra, svåranvändbar apparat i Nordeastil.

Om jag minns rätt var Nordeas argument för nämnda apparat säkerhet – den skulle vara säkrare än papperskortet. Må så vara. Men varför gjordes apparaten också svårare att använda än papperskortet? Vad tjänade det till?

Koderna på Nordeas ”gamla” kort var små, men i alla fall tryckta svart på vitt. Den ”nya” apparatens koder är större, men mörkblå på – ljusgrått. Ja, ljusgrått. Eller är det ljusgrönt? Jag är inte säker. Vitt är det inte.

Ännu värre är koderna. På papperskortet var de fyrsiffriga. Till exempel 9412. Apparatens är niosiffriga. Till exempel 445 873 192. När man använder nätbanken, måste man alltså överföra nio siffror från apparatens lilla display till datorns tangenter. I situationer som denna märker man sin hjärnas begränsade kapacitet. Jag kan hålla fyra siffror i minnet den korta tid det tar att titta på kor- tet och sen mata in dem, alla fyra. Men nio är för mycket. Så jag måste växla mellan apparaten och datorn åtminstone två gånger. Nej, tre gånger. Tre siffror i taget.