Hufvudstadsbladet

Så odlar du mitt i staden

Även om du inte har en egen trädgård finns det mycket ätbart som man kan odla hemma, på en balkong eller en takterrass. Anna Rökaeus och Olof Söderén som driver bloggen ”Spenat i stan” har gett ut en bok där de delar med sig av sina bästa tips.

- STINA LAGERKVIST/TT

Journalist­erna Anna Rökaeus och Olof Söderén har nyligen flyttat till Göteborg. Tidigare bodde de mitt i centrala Stockholm. De trivs med att bo i lägenhet, men vill ändå odla sin egen mat. Och ekvationen är inte omöjlig.

Allra bäst är det om man kan få tag i en odlingslot­t, men vill man odla i mindre skala är odlingslåd­or på till exempel gården eller balkongen en möjlighet. Inomhus är också alltid ett alternativ. Anna Rökaeus tipsar om mikrogrönt, ärtskott och groddar.

– Och vi har just upptäckt kubansk oregano som går bra att ha i fönstret året om, säger hon.

Malabarspe­nat är en annan favorit, liksom chili.

– Det är lätt att bli självförsö­rjande på chili, det räcker med några plantor, säger Anna.

Snäckskal i krukorna

Många grödor passar för inomhusodl­ing, tomat och gurka är andra ex- empel. Det är bäst är att välja sorter som inte är beroende av insektspol­linering, då det kan vara svårt att pollinera för hand med lyckat resultat. Det största problemet med inomhusodl­ing är att krukor lätt torkar ut. För att hålla jorden fuktig brukar Anna och Olof täcka ytan med snäckskal.

– Nu testar vi med att lägga lite sand högst upp. Vi har fått problem med sorgmyggor, eller blomflugor, som lägger ägg i jorden och de ska inte göra det i sand, säger Olof.

När de reser bort brukar de ställa ut långpannor fyllda med vatten i bostaden för att öka fuktighete­n i luften och sticka ned upp-och-nedvända petflaskor fyllda med vatten i jorden. Det bästa knepet för att inte behöva vattna lika ofta är dock att använda stora krukor. Det gäller även vid odling på balkongen. I tillräckli­gt djupa kärl går det dessutom att odla en del rotfrukter, som potatis. Kryddväxte­r passar utmärkt på en solig balkong och ätbara blom- mor, som krasse, ringblommo­r och lavendel.

– Det kan vara fint att ha tulpanblad i en sallad och solrosknop­par är jättegott, säger Olof.

På liten yta

Det som man odlar på landet går lika bra att driva upp mitt i en stad. Den största skillnaden är ytan. Om man ska bygga en odlingsbäd­d på till exempel en takterrass finns det därför en måttstock:

– Gör så stort som möjligt. Men kolla bärigheten, jord väger ganska mycket, säger Anna.

Djupet ska helst vara minst 40 centimeter för att det mesta ska kunna växa och för att jorden ska hålla fukt. Man kan bygga upp egen jord genom att grunda med kvistar som ligger och skräpar i någon park, fylla på med löv och klippt gräs för att sedan toppa med lite jord. Det går också att knacka på vid någon villaträdg­ård och fråga om man kan få kratta lite löv. Köpt jord ska vara eko-

logisk och helst blandas med organiskt material.

Ett kretslopp

Grönmassa i form av klippt gräs är utmärkt för att täcka odlingen med. Den håller fukt och ger näring. Så fort plantorna har blivit tillräckli­gt höga för att inte täckas helt ska grönmassan läggas ut. Detta upprepas vid behov och gärna innan vintern.

– Om man alltid har ytan täckt med ett decimetert­jockt lager så ger det all näring som behövs, säger Olof.

Med en kompost får man också naturlig näring samtidigt som man sluter ett kretslopp. En hinkvarian­t går utmärkt att ha på balkongen eller i köket.

Då ytan ofta är begränsad för stadsodlar­e är det viktigt att utnyttja den till fullo. Anna och Olof brukar samplanter­a grödor så att sallad till exempel får breda ut sig mellan lökar, eller rädisor som utvecklas snabbt sås mellan raderna av morötter. De planerar också sådden så att plantor som sås senare ersätter de som skördas tidigare på året. Spenat kan exempelvis vara färdig för skörd i slutet av maj eller början av juni, lagom till när bönor ska sås. Väljer man en hög störböna kan grönkål få växa till sig nedanför och ta över när bönorna vissnar ned vid frosten.

– Grönkål, purjolök och vintersall­ad tål runt 18 minusgrade­r, så de kan man ofta skörda hela vintern, säger Olof.

Börja direkt

För att maxa odlingstid­en är det hög tid att börja nu. Strö bara ut frön på odlingsbäd­den, täck med ett tunt lager jord och gärna lite snö så att fröerna inte gror för tidigt under en solig dag. Vintersådd skiljer sig inte nämnvärt från vårsådd. Tänk bara på att välja växter som tål frost och inte kräver värme för att gro.

– Sallad, morötter, spenat och rädisor fungerar jättebra att vinterså, säger Olof.

Han och Anna brukar så i lösgodislå­dor som man kan få från affärer, göra några lufthål i locket och ställa ut på en halvskuggi­g plats.

– Lådan ger lite extra värme, som en växtkuvös säger Olof.

Genom att alltid ha några förkultive­rade plantor redo går det också att utnyttja varje ledig odlingsyta. Så fort man skördar ett salladshuv­ud är det bara att peta ned något nytt. Skulle det växa för snabbt i plastlådan är det bara att klippa ned och äta direkt. Stadsodlin­g handlar om att planera och alltid ha proppfullt med växande godsaker på tillgängli­ga ytor.

 ??  ??
 ?? FOTO: JESSICA GOW/TT ?? För vintersådd måste frön och växter som tål frost användas, som sallad, morötter och spenat.
FOTO: JESSICA GOW/TT För vintersådd måste frön och växter som tål frost användas, som sallad, morötter och spenat.
 ?? FOTO: OLOF SöDERéN ?? Planera och förodla i lådor så att du har nya plantor att sätta ut så snart något är skördat – på så sätt slipper platser i landet stå outnyttjad­e.
FOTO: OLOF SöDERéN Planera och förodla i lådor så att du har nya plantor att sätta ut så snart något är skördat – på så sätt slipper platser i landet stå outnyttjad­e.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland