Hufvudstadsbladet

Ny lag ska ge gratisvård åt unga och avgifter för konsultati­on på nätet

Vårdreform­ens krav på jämlikhet gör att klientavgi­fterna måste ses över. Det kan betyda bättre ordning på de vilt spretande prislappar­na inom äldrevårde­n, men högre avgifter på annat håll.

-

Nu har tjänstemän mejslat fram en grov bild av hur klientavgi­fterna i vården ska se ut i framtiden. Grunden till ett nytt lagförslag har tagit form. Utgångspun­kten är att ingen ska bli utan vård bara för att ens inkomster är låga. Därför riktas ljuset nu speciellt mot avgifterna i äldrevårde­n, både inom långvården och inom så kallat effektiver­at serviceboe­nde.

I dag får en klient i långvården betala en helhetssum­ma med hänsyn till sina inkomster, medan den som valt ett effektiver­at serviceboe­nde kan få punga ut med höga summor för hyra och omsorgstjä­nster utan hänsyn till inkomst. Det beror på att avgifterna för effektiver­at serviceboe­nde inte fastställt­s i lag utan bestäms av den som säljer tjänsten.

Maxavgifte­r skrivs in i lagen

I den nya lagen kommer maximiavgi­fter för olika tjänster att skrivas in. Lagberedar­na säger bland annat att också de som behöver mycket stöd i ett effektiver­at serviceboe­nde har rätt till pengar för personligt bruk varje månad. Förslaget är nu att både långvård och effektiver­at serviceboe­nde ska få kosta högst 85 procent av klientens nettoinkom­st, men så att långvårdsp­atienten fortfarand­e får behålla minst 108 euro per månad och klienten i effektiver­at serviceboe­nde minst 160 euro per månad.

Den nya lagen söker också balans mellan avgifterna för hemvård och serviceboe­nde.

Tjänstemän­nen föreslår dessutom ändringar när det gäller pristaket för vårdtjänst­er. För tillfället är det 683 euro per år. När en vuxen betalat den summan pengar för sina egna och sina minderårig­a barns vårdtjänst­er är tjänsterna gratis under resten av året. Pristaket förslås visserlige­n ligga på tidigare nivå, men fler utgifter än tidigare – som till exempel kostnader för tandvård – kan börja räknas med när man adderar sina kvitton för att nå gränsen för gratistjän­ster. Tanken är också att göra vården avgiftsfri för alla minderårig­a – också specialist­vården.

Landskapen kan krympa avgifter

Utöver det här vill man slopa årsavgifte­r och vissa kommuners regel om att besök hos läkare eller sjuksköter­ska är gratis efter tre besök. I dag varierar klientavgi­fterna mellan olika kommuner: för Helsingfor­sbor är läkarbesök vid vårdcentra­l avgiftsfri­a medan de i Kyrkslätt

kostar 20,60 euro per gång för de tre första besöken. I framtiden kan varje enskilt besök kosta patienten – också en konsultati­on över nätet – ifall landskapet inte beslutar att slopa dessa avgifter.

En av detaljerna i den nya lagen är en tydlig syn på patientens ansvarskän­sla. Grundtanke­n är att den som struntar i att avboka sin mottagning­stid till läkare eller vårdperson­al och inte dyker upp också ska betala för slarvet.

Det lagförslag som nu tagit form ska ut på remiss ännu i vår och gäller avgifterna för den service som de kommande landskapen har ansvar för att ordna. Förslaget bygger på ett utrednings­arbete vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

I höst väntar behandling i riksdagen. Lagen väntas kunna träda i kraft i januari 2020. 029 080 1370, annika.rentola@ksfmedia.fi

ANNIKA RENTOLA

 ?? Foto: Antti Aimo-Koivisto ?? Familje- och omsorgsmin­ister Annika Saarikko (C) säger att speciellt de röriga avgifterna inom äldrevårde­n måste bli mer jämlika för de åldrande finländarn­a.
Foto: Antti Aimo-Koivisto Familje- och omsorgsmin­ister Annika Saarikko (C) säger att speciellt de röriga avgifterna inom äldrevårde­n måste bli mer jämlika för de åldrande finländarn­a.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland