Alla popmusikaliska genrer på en gång
En fyraårig väntan är över – Jack White är tillbaka med sitt tredje album i eget namn.
Jack White: Boarding House Reach (XL/Playground) Jack White var en drivande kraft inom garageboomen i Detroit redan i slutet av 1990-talet, fick sitt stora genombrott med The White Stripes kring 2001, och har sedan också agerat inom en rad andra grupper – och till och med skrivit signaturlåten till en Bondfilm.
För några år sedan flyttade han till Nashville, där han via sitt växande skivbolag Third Man och otaliga insatser som producent blivit något av en kreativ katalysator. Färska utgåvan Boarding House Reach är, efter en längre paus, hans tredje album i eget namn.
Whites styrka är hans experimentlusta och enorma mångsidighet – han verkar vara nyfiken på snart sagt alla genrer inom populärmusiken – samt hans motvilja mot att stanna upp, ambitionen att alltid komma vidare, vidare.
Stark gospelkänsla
Han rör sig här över ett musikaliskt fält som inkluderar rock’n’roll, blues, funk, electro och lite hiphop – och flera av de mest livsbejakande numren bottnar i en stark gospel- och soulkänsla. Om musiken är stilmässigt mångfasetterad är också ljudbilden fullmatad med idéer och udda infall. Här finns i själva verket så många ljudeffekter och sidospår att jag ibland frågar mig om han inte krånglat till det lite väl mycket. Om inte det i sig intressanta låtmaterialet kunnat komma bättre till sin rätt i enklare, mer rätlinjiga arrangemang.
Men han använder sig ändå av en spartansk instrumentoch studioutrustning, och lyckas på något bakvänt sätt låta både tidlös och modern. Intensiteten i rytmvärlden, drivet, bär alltid låtarna framåt; också jag kan uppleva det som om en fyraårig väntan nu var över.