Almqvist övergav saklig analys

SOCIAL- OCH HäLSOVåRDSREFORMEN Jag har under årens lopp lärt mig uppskatta professor Fredrik Almqvist dels för hans gedigna insatser till förmån för barn- och ungdomspsykiatrins utveckling, dels för hans engagemang för de stora mängder patienter han vårdat. Hans profil är varm och medmänsklig.

Men nu har Almqvist valt att ta till storsläggan (HBL 14.4) och har övergett allt av saklig analys av vårdreformen och målar upp den som ett fasansfullt monster som kommer att drabba vårt land. Han ser ingen fördel med förbättrad vårdtillgång och genom att få vår breda läkarkapacitet i bruk för att erbjuda även fattiga vårdbehövande en snabbare och valbar vårdtillgång inom grundvården där köerna nu är orimligt långa. Han har inte läst lagmaterialet, utan sprider grava misstolkningar i kraft av sin position som erfaren professor och specialistläkare, med alla de fördomar som icke insatta kritiker överöser debatten med.

Almqvist spår att privata vårdbolag kommer att blockera sjukhusen inom specialistvården med remisser för att bli av med sina patienter som behöver mera vård. Ändå vet Almqvist att centralsjukhusen dagligen returnerar en stor mängd remisser till olika vårdenheter inom grundvården och uppmanar dem att göra utförligare undersökningar innan remisser sänds på nytt.

Hade Almqvist i sin iver att slå ner vårdreformen besinnat sig en stund och tagit reda på fakta om reformen hade han kunnat studera de många pilotprojekt som redan gjorts där man prövat systemet med valfrihet med tiotusentals patienter. De har visat att de privata centralerna sänt färre remisser än hälsocentralerna till specialistvården.

Almqvist jämför med Sverige som betalar enligt åtgärd av privatsektorn inom valfriheten. Men han har inte noterat att landskapen hos oss kommer att betala en årsersättning per patient och att privata bolag inte själva bestämmer priset, utan gör avtal enligt landskapets taxa.

Herbert Walther lyckas inte skriva en enda på fakta baserad uppgift i sin polemik (HBL 14.4) mot mig. Han insisterar bland annat att de nödställda måste välja mellan mat eller mediciner. Som jag sagt ges utkomststöd för alla medicin- och vårdkostnader av Folkpensionsanstalten. Walther förstår inte heller att genom valfriheten i vården är patienternas självrisk densamma oberoende av vald vårdcentral.