Ta lärdom av HNS

SOCIAL- OCH HäLSOVåRDSREFORMEN Tack, Gitta Dahlberg, för två mycket angelägna och upplysande debattartiklar om social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen.

Dahlberg har så innerligt rätt när hon säger ”Reparera inte det som inte är söndrigt”.

Då jag ännu var verksam inom sjukvårdsundervisningen, höll man på att rusta till HNS och vi var alla oroliga. Kanske för att vi visste så litet och för att sakerna avancerade relativt snabbt (jämfört med socialoch hälsovårdsreformen). HNS har utvecklat sig till ett fint fungerande system med vård för oss i den ordning vi behöver den. Vi, min man och jag, har tytt oss till hälsocentralsvården sedan vi blev pensionerade och är väldigt nöjda med den vården.

Våren 2017 behövde vi båda vård. Min man behövde snabb vård. Han fick den och allt blev gjort inom några månader. Han finns kvar i HNS’ register och går på granskningar när han blir kallad. Jag behövde inte snabb vård och för mig söker man ännu orsaken till mina symtom. Det är rätt prioritering. Inget jäktande.

HNS har mycket att fila på ännu, men är i dag Finlands bäst fungerande system. Riv inte ned det! Försök i stället se hur HNS har gjort och försök bygga upp lika väl passande modeller för andra områden, där redan befolkningsmängden, avstånden och geografin varierar väldeligen mellan olika kommuner.

Om regeringen verkligen ville göra vården bättre, skulle den ha tagit lärdom av HNS. Att utveckla efter konstaterat behov är god utveckling, och den är åtminstone lika snabb som ”vad har jag för politisk nytta av detta?”. Rättvisan och jämställdheten, som för oss finländare är en så viktig sak, kan inte alltid genomföras i vården. Man måste inställa sig på att dela ut den efter behov.