Har du besökt centralen för välbefinnande?
Välbefinnande utlovas av spaavdelningar och nu också av kommunens vårdcentral.
Vid korsningen vid Fiskehamnens metrostation möter jag en bekant som kommer från den närliggande, nyöppnade centralen för hälsa och välbefinnande. Hon har åkt till stadens stora vårdcentral på grund av ohälsa. Jag kan inte avgöra om felet är hennes eller systemets, men hon har hur som helst kastats ut ur centralens bokningssystem och är nu topp tunnor rasande, välbefinnandet är vid nollpunkten och hälsan knappast den bästa heller.
Själv har jag lagt märke till de många skyltarna som vägleder till den nya vårdcentralen, genom byggkaoset vid det som ska bli köpcentret Redi. Skyltningen är som ett slags inledande test för orienteringsförmågan, till exempel för den som ska träffa en läkare för att få körkortet förnyat.
Språkligt är namnet Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande lite av ett monster, eller åtminstone lite sårbart – min bekanta som kastats ut ur bokningssystemet kan inte annat än le ironiskt åt välbefinnandet i namnet.
Kanske blir namnet senare vårdcentral. Det är omöjligt att vardagsspråket orkar med centralen för hälsa och välbefinnande i längden.
Namnvårdaren Maria Vidberg vid Institutet för de inhemska språken är en av dem som förordar vårdcentral.
”Ur en språklig synvinkel är det vettigt att använda benämningar som är genomskinliga, lätta att förstå och som dessutom är enkla att hantera i språ ket”, skrev hon nyligen i en kolumn på Kommunförbundets sajt Kommuntorget.
Namnet är ändå en ledtråd. Hur gick det till när vi bestämde oss för att kommunen också ska stå för välbefinnande? Välbefinnande är något som hotell och badanläggningar också gör reklam för. Lymfdränagemassage och magnesiumterapi erbjuds för en liten eller stor peng vid naturskönt belägna spaavdelningar med välbefinnande som säljargument. Är det sådant som centra len för hälsa och välbefinnande ska erbjuda där den ligger vid Gammelstadsfjärden?
Här gäller det att tukta ironin. Det finns till exempel många kroniskt sjuka för vilka olika kroppsbehandlingar gör livet uthärdligt. Redan de gamla romarna ... åkte ner till Döda havet för att saltbada och därmed lindra sin ledvärk. På de tyska kurorterna med sitt hälsobringande mineralrika vatten jobbade läkare och präster tillsammans för att gästerna skulle få lindring för själ och kropp och åtminstone för en stund få uppleva – välbefinnande.
Välbefinnande som målsättning har gamla anor. Många institutioner som lovat lindring och åtminstone temporärt välbefinnande – som sanatorier och kurorter – har ändå upphört när effektiv behandling och mediciner blivit tillgängliga.
I Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande är det meningen att multimodala team ska arbeta med klienternas fysiska och psykiska hälsa. Psykiatriker, socialarbetare, laboranter, sjukgymnaster, näringsterapeuter, tandhygienister, sjukvårdare, allmänläkare och robotar jobbar tillsammans för stadsbornas bästa. Arbetsfältet är enormt och välbefinnandet en ambitiös målsättning.
En vild gissning kanske, men min tippning är att också kyrkan snart finns i anslutning till de nya stora vårdcentralerna. Församlingarna har redan flyttat in i köpcentrumen och prästerna har funnits på sjukhusen sedan länge. Varför skulle inte kyrkan, ett millenniergammalt kompetenscentrum med stor erfarenhet av att jobba med lidande och frälsning, finnas där behovet för hjälp är stort, för dem som vill ha assistans?
”Språkligt är namnet Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande lite av ett monster, eller åtminstone lite sårbart.”
TIM JOHANSSON
producent