Från symbolism till abstraktion
František Kupka (1871–1957) är målaren som presenteras stort i Grand Palais, Paris, i vår, och om ett år i Ateneum i Helsingfors. Han är den tjeckiska konstnären som inledde sin bana som symbolist, men blev en av de första som förde fram egentlig
abstraktion eller konkretism inom måleriet. Utställningen visar därför två viktiga tendenser inom europeiskt måleri från sekelskiftet 1800/1900 fram till 1950-talet.
KONST
Kupka.
Pionnier de l’abstraction Grand Palais, Paris, 21.3–30.7.2018 I Prag: 7.9.2018–20.1.2019 I Helsingfors: 21.1.2019–19.5.2019
■■Den■fascinerande■retrospektiven■ över■František Kupka■visar■hur■ett■ realistiskt,■impressionistiskt■eller■ symbolmättat■bildspråk■småningom■förenklas■till■ett■uttryck■där■ ■färgen■ensam■förmedlar■all■upplevelse.■■■
Bland■de■många■ahaupplevelserna■på■utställningen■visar■målningen■ Pianotangenterna■ (1909)■ i■klartext■hur■Kupkas■måleriuppfattning■har■utvecklats.■Tangenterna■rör■sig■som■fria■vertikala■svartvita■linjer■i■ett■grönskande■sjö■och■ skogslandskap■som■i■sin■tur■upplöser■sig■i■gröna,■blå■och■röda■vertikala■beståndsdelar.■Här■har■Kupka■redan■gått■halva■vägen■mot■abstrakt■ återgivning.■Han■vill■återge■betraktarens■inre■helhetsbild,■inte■verkligheten.■Ett■steg■vidare■har■målaren■ gått■i■Madame Kupka dans les verticales■där■ett■tidigare■porträtt■av■hustrun■knappt■skymtar■fram■bakom■ en■symfoni■av■blå,■gula■och■röda■nyanser■i■vertikala■linjer.
Kupka■inledde■sin■bana■med■studier■vid■konstakademin■i■hemstaden■Prag■och■därefter■i■Wien,■staden■där■secessionismen■med■Gustav Klimt■snart■blev■den■tongivande■ kraften.■Symbolismen■inom■litteratur,■musik■och■bildkonst,■som■dominerade■i■Europa■vid■1800talets■slut,■ var■en■reaktion■mot■realism■och■expressionism,■och■en■satsning■på■en■ inre,■högre,■dunkelt■anad■verklig het.■Många■av■de■samtida■nordiska■ målarna■räknas■ju■också■till■symbolmåleriet,■som■Edward Munch och■ Hugo Simberg.■Men■Kupka■ville■aldrig■direkt■räkna■sig■till■någon■speciell■kategori,■utan■fortsatte■självständigt■söka■sina■svar.
František■Kupka■sökte■livet■igenom■ svar■ på■ gåtan■ om■ vår■ existens,■han■studerade■de■stora■aktuella■eller■antika■filosoferna,■som■ ■Nietzsche■och■Platon,■de■orientaliska■kulturerna,■religionerna■och■ ■poesin,■men■också■de■senaste■rönen■ inom■ vetenskaperna,■ med■ en■öppning■mot■det■övernaturliga■och■okända,■kosmologi,■teosofi.■■Han■bekantade■sig■med■den■tyska■”n■ aturfilosofin”,■som■predikade■ det■sunda■livet,■även■naturismen.■ För■att■försörja■sig■under■studieåren■arbetade■den■unga■Kupka■som■ medium.
Att framställa en idé
Inom■ måleriet■ ägnar■ sig■ Kupka■ främst■åt■frågan■om■hur■idévärlden■ kan■framställas.■Svaret■blir:■inte■genom■att■avbilda■naturen■(som■det■ nyupptäckta■fotografiet)■utan■genom■en■annorlunda,■egenhändigt■ framställd■värld■av■färger■och■nyanser,■abstrakta,■som■musiken.
Redan■i■Kupkas■första■verk■i■början■av■1890talet■i■Wien■framträder■ idémåleriet■med■verk■som■Varför är vi skapade,■ett■av■svaren■på■frågan■ om■hur■idéer■kan■framställas■i■bild.■ 1896■slår■sig■Kupka■ned■i■Paris,■i■ Montmartre.■Ryktet■om■det■bohemiska■konstnärslivet■med■fixstjärnor■som■Toulouse-Lautrec■och■Picasso■var■lockande.■Kupka■försörjer■sig■först■som■modetecknare■och■
sedan en längre tid med träffsäkra antiborgerliga karikatyrer i satiriska tidningar. Han studerar vid Académie Julian. I sina första Parismålningar är Kupka influerad av det aktuella ljusmåleriet, impressionismen, och deltar med realistiska verk i utställningar 1899 och vid världsutställningen 1900. Småningom blir färgen det allt överskuggande intresset, till en början i realistiska målningar, snart nog i expressionismens och fauvismens anda. Ett sådant är det starka självporträttet från 1910.
1906 har Kupka med hustru flyttat vidare till den västra Parisförorten Puteaux, tillsammans med två konstnärsbröder, Jacques Villon och Raymond Duchamp-Villon. Här får han ofta besök av den radikala modernisten Marcel Duchamp.
Ett banbrytande verk av Kupka är l’Eau (La Baigneuse) – Vattnet. Den badande – från 1906–09. Motivet, en badande flicka, upplöses genom ljusets skiftande variationer och de optiska förändringar som också vattnet åstadkommer i bilden.
Utforskar färgspelet
I en serie målningar i gouache eller olja börjar Kupka 1911–12 närmare undersöka hur färgharmonierna, färgens former och rörelser uppfattas. Han hänvisar till färgskivorna i rotation, kallade Newtons färgcirklar, som användes för att påvisa optisk syntes (vitt). Men Kupkas tolkningar är mer psykiska än realistiska.
I målningen Disques de Newton utnyttjar Kupka färgspelet mellan varma och kalla färger (i enlighet med Goethes färglära) men med särskild anspelning på färgernas inverkan på betraktaren. Det affektiva minnet är fysiologiskt och påverkar uppfattningen. En del färger (de röda) närmar sig, andra (de blå), drar sig tillbaka. Deras samverkan åstadkommer rörelse i bilden. Robert Delaunay blev 1913 välkänd för sina Formes circulaires, som Kupka hade studerat redan tidigare. Delaunay undersöker ögats mekanismer gentemot ett rent färgspel, men utan den psykologiska aspekten.
Ett slags klimax av Kupkas strävanden och också det mesta esoteriska av hans verk, är den väldiga (två meter långa) målningen Autour d’un point (Runt en punkt). Här har konstnären, som redan under tidiga år, låtit sig inspireras av lotusblomman (helig i vissa österländska tänkesätt), men samtidigt arbetat vidare på färgcirklarna. Det är kosmologi och teosofi i samma verk.
František Kupka blev nästan från början en erkänd konstnär, utan att ansluta sig till några stilriktningar. Hans arbeten är en genklang av musik, arkitektur och den kosmiska världsordningen. Ett slags programförklaring gjorde han i La Création dans les arts plastiques (Att skapa inom bildkonsten) från och med 1911. Publicerad i Prag 1923.
Kupkas liv i övrigt var en engagerad tjeckisk patriots. Vid första världskrigets utbrott anmälde han sig för att genom den franska Främlingslegionen arbeta för tjeckoslovakisk självständighet.