Ta hand om pojkarna
SAMHäLLE Varje år döms 6 000 unga pojkar i 15-årsåldern att inte senare studera vid universitet.
I HBL:s ledare (12.4) skriver John-Erik Jansén att då unga människor inte möts föds det färre barn än tidigare. Det överensstämmer givetvis med sanningen. Dock saknar jag en förklaring varför man inte hittar varandra, förälskar sig och skaffar barn.
Då skolväsendet förändrades för cirka 40 år sedan bestämdes att alla skolor skall vara samskolor och att på högstadiets sista vårterminsbetyg
avgör kunskapsmedeltalet vilka elever får fortsätta i gymnasiet. Resultatet är att de utvalda till två tredjedelar varit flickor. Förra året blev det sammanlagt cirka 36 000 studenter. Av dem var 24 000 unga damer och 12 000 unga män. Om jämställdhet skulle råda borde könsgrupperna vara lika stora det vill säga 18 000.
Orsaken till denna diskrepans är att puberteten börjar för flickor i 10–11-årsåldern och för pojkar i 13–14-årsåldern. Den varar i cirka två år. Då flickorna tar studenten är de flesta unga damer och planerar sin framtid och inser hur viktig skolan är. Pojkarna
spelar ishockey eller fotboll och drömmer om att bli professionella. För andra är kamraterna viktiga, men inte föräldrarna eller lärarna. Senare vaknar de upp men då har ”tåget gått”. De blir ofta deprimerade och kan inte finna en lämplig utbildning för framtiden. De bor hemma och försörjs av sina föräldrar. De kan inte bli vare sig lärare, ekonomer, jurister, läkare, veterinärer, tandläkare eller ingenjörer.
För att lösa problemet borde man på högstadiet låta elever som släpar efter gå om klassen även flera gånger om det behövs. Om de inte klarar studenten bör de kunna försöka nästa år. Stödundervisning lönar sig inte. Flickorna kunde tänkas börja skolan 1–2 år tidigare än pojkarna. Beakta även pojkarnas medeltal före puberteten. Vid behov bör kvoter övervägas.
Tidigare sades det att det är viktigt att hela landets hjärnkapacitet tas till användning. Då talade man om kvinnor, nu betyder det män. Om ändring inte nås blir det socialt kaos, den fasta befolkningen minskar i antal med ökande fart och förutsättningarna för en god framtid i Finland försvinner.