Inte vilket band som helst
■ Kovasikajuttu av radarparet Jukka Kärkkäinen & J-P Passi var en utomordentligt sympatisk sak, dokumentären där man tog sin an personer med utvecklingstörningar utan att såsa till det, utan att snöa in sig på det politiskt korrekta.
Att man samtidigt råkade skriva ett stycke finländsk musikhistoria störde knappast. För även om killarna i Pertti Kurikan Nimipäivät har en något ovanlig bakgrund är bandet i fråga så mycket mera: en veritabel punkensemble som då inte räds sina musikaliska rötter.
I den färska filmen Tokasikajuttu fortsätter det musikaliska äventyret med schlagerfestivalfinalen i Wien som självklar höjdpunkt.
Med tanke på hur lyckad originalfilmen var är uppföljaren, också den i regi av Kärkkäinen och Passi, förvånansvärt levande och engagerande.
De ständiga konflikterna inom bandet gör att det aldrig blir tråkigt, precis som sig bör när det är fråga om ett rock’n’rollopus. Ja, faktiskt får man lust att dra en parallell till Metallica-dokumentären Some Kind of Monster, så i den grad struligt är det.
Ett kapitel för sig är vistelsen i Wien. Under ett möte med den internationella pressen proklamerar textförfattaren Kari Aalto att ”no like politics, no like polizei” och fortsättning följer på röda mattan, nu i sällskap av självaste Conchita Wurst. Respekt! Yle TV1 21.30, repris söndag 12.40