Hufvudstadsbladet

Sex av tio servicesed­lar inom tandvården förblev oanvända

Ingen vet varför tusentals helsingfor­sare nobbar sina servicesed­lar inom tandvården. Ansvariga politiker trodde att systemet fungerade bra. En del kritik har riktats mot det komplicera­de it-systemet.

- SPT/HENRI FORSS

Över hälften av den kommunala tandvården­s servicesed­lar förblev oanvända i Helsingfor­s i fjol. Sammanlagt beviljades 22 000 servicesed­lar varav endast 40 procent användes. Största delen av tandvården­s servicesed­lar ledde inte till service.

Året innan var antalet beviljade servicesed­lar 17 000 och av dem förblev kring 30 procent oanvända. Antalet servicesed­lar som förblivit oanvända har ökat stadigt sedan sedlarna introducer­ades år 2013. Under de första åren användes över 90 procent av de beviljade sedlarna.

För komplicera­t?

Helsingfor­s stads tf chefstandl­äkare Merja Auero är medveten om att största delen av servicesed­larna förblivit oanvända i fjol. Enligt henne har staden fått en del respons angående servicesed­larna.

– Den mesta responsen som vi får av våra kunder handlar om att it-systemet är för komplicera­t, säger Auero.

När en kund beviljas en servicesed­el måste hen logga in i stadens itsystem för att använda den. Systemet används även för annat än tandvården och är inte helt enkelt att förstå.

Enligt Auero utvecklas systemet ändå hela tiden. Hon hoppas att det ska bli lättare att använda inom kort. Därtill ska staden satsa på handlednin­g av kunder på flera serviceinr­ättningar.

Auero har inte hört att kunder låtit bli att använda servicesed­lar av ekonomiska orsaker. Beroende på vilken privat tandläkare kunden väljer kan självriske­n stiga till flera hundra euro. Systemet erbjuder möjlighet att jämföra priser.

– Priset har inte stuckit ut som en faktor i den respons vi fått. Det är möjligt för kunden att välja bland billigare servicepro­ducenter, säger Auero.

Köerna har blivit kortare

Inom Helsingfor­s stads social- och hälsovårds­nämnd är man överraskad av att en så stor del av de beviljade servicesed­larna förblivit oanvända.

– Å-hå! utbrister Sanna Vesikansa (Gröna), biträdande borgmästar­e för social- och hälsovårds­sektorn.

Enligt henne har tandvården­s servicesed­lar varit några av de mest använda servicesed­larna inom hälsovårde­n. Att så många personer valt

Den mesta responsen som vi får av våra kunder handlar om att it-systemet är för komplicera­t. Merja Auero Chefstandl­äkare

att inte använda sina beviljade servicesed­lar är en nyhet för henne.

– Vi har fått en del respons angående it-systemet och att det är svårt att använda, men många har också varit nöjda med sedlarna, säger Vesikansa.

Medlemmen i social- och hälsovårds­nämnden Cecilia Ehrnrooth (SFP) är lika överraskad över att helsingfor­sarna nobbar servicesed­larna. Hon säger att servicesed­larna presentera­ts som ett gott exempel på hur vården har förbättrat­s.

– Vad jag har förstått har servicesed­larna förkortat köerna till tandvården, säger Ehrnrooth.

Både hon och Vesikansa känner flera personer som utnyttjat servicesed­larna och varit nöjda med dem.

Vem nobbar sedeln?

Vilka är då de drygt 13 000 helsingfor­sare som i fjol nobbade sina beviljade servicesed­lar? Det kan ingen svara på. Helsingfor­s stad har tills vidare inte genomfört några större undersökni­ngar om hur servicesed­larna används eller inte används. ●●Servicesed­lar beviljas av den kommunala tandvården för att garantera att alla ska få vård inom en rimlig tid under perioder då den kommunala vården är stockad.

●●Servicesed­eln ersätter en del av kostnadern­a för privat tandvård.

Björn Månsson (SFP), medlem i Helsingfor­s fullmäktig­e och styrelsele­damot i Helsingfor­s och Nylands sjukvårdsd­istrikt, är lika överraskad som sina kolleger. Han säger att han trodde att systemet med servicesed­lar fungerade väl.

– Staden borde illa kvickt ta reda på vilka som beviljats servicesed­lar men inte utnyttjat dem. Inte för att klandra dem, men för att ta reda på orsakerna till varför de inte använt sina sedlar, säger Månsson.

Han har själv nyligen blivit beviljad en servicesed­el och ämnar utnyttja dem.

 ?? FOTO: KSF-ARKIV / MAARIT LEHTO ?? Av 22 000 servicesed­lar var det endast 40 procent som användes.
FOTO: KSF-ARKIV / MAARIT LEHTO Av 22 000 servicesed­lar var det endast 40 procent som användes.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland