Det är det som är den stora grejen – att få höra till laget.
HIFK:s veteranmålvakt Niklas Bäckström
Niklas Bäckström dröjde länge kvar på isen efter bronsmatchen i Åbo i fredags. Efter att IFK-spelarna fått ta emot bronsmedaljerna som en fin avslutning på en rätt tung och turbulent säsong hyllade de tillresta fansen sin veteranmålvakt och Bäckström själv såg både tagen och rörd ut av stunden.
Innan han fick lämna isen ville inte bara supportrarna, utan också funktionärer från IFK, ta selfies med den meriterade målvakten.
Senast då stod det klart att den 40-åriga delägaren i IFK gjort sitt för klubben. Det hade i praktiken varit klart alltsedan Bäckström fick kliva åt sidan och hamnade utanför laget vid årsskiftet. Att han var med på bänken i bronsmatchen var säkert en klen tröst – han hade helst av allt fått ett bättre och värdigare avslut i IFK-dressen.
– Det var en väldigt tung säsong för mig personligen. Jag har aldrig varit med om något liknande. Men man lär sig tydligen något nytt hela tiden, säger han med lite sarkasm i rösten.
Bäckström är inte bitter för att han blev degraderad till tredjemålvakt i klubben. Med tio säsonger i NHL i bagaget och en lång karriär på den absoluta toppen känner han mer än väl till idrottens tuffa värld där kampen om speltid och spelplatser är stenhård och bara de bästa får chansen att visa upp sig. Ibland får man stå i rampljuset medan man i andra stunder får nöja sig med att ge utrymme för andra att skina.
Det han känner en del bitterhet över är hur hans situation i IFK hanterades.
Inför säsongen hade IFK bestämt sig för att köra med målvaktsduon Bäckström och Kevin Lankinen. Utgångsläget var mycket bra. Man hade en ung väldigt begåvad målvakt på väg uppåt i karriären och en NHL-veteran som sett det mesta inom hockeyn som kan hjälpa den yngre förmågan på vägen mot toppen.
Men under lagets första isträning i början av augusti var olyckan framme då Lankinen skadade sig. Då skadan visade sig vara så allvarlig att Lankinen skulle vara ur spel fram till årsskiftet tvingades IFK se sig om efter en ersättare för 22-åringen. Sportchef Tom Nybondas värvade meriterade Atte Engren och IFK inledde säsongen med duon Engren– Bäckström.
Det är vid det här skedet som Bäckström i efterhand känner att han förts bakom ljuset. I januari berättade han att han upplever att sportchefen inte spelade med öppna kort då klubben värvade Engren. Bäckström fick uppfattningen att Engren skulle ersätta Lankinen under skadeperioden medan kontraktet i verkligheten sträckte sig över hela säsongen.
Bäckström fungerade som andra-