Vargskräcken sprider sig över Åland

Vargskräcken sprider sig över Åland efter att en privatperson lyckat fånga två vargar på bild. Får- och tamdjursägare kräver omedelbara åtgärder. Föräldrar är oroliga för sina barn. Men landskapsmyndigheten kan inte ingripa förrän vargarna går till angrep

På måndagskvällen mötte ett 50-tal oroliga fårägare landskapsregeringens tjänstemän för att diskutera den uppkomna situationen efter att en privatperson senaste helg lyckats videofilma två vargar på en åker i Jomala, drygt en mil utanför Mariehamn.

Hittills har det officiellt talats om en varg som under vintern vandrat över isen från fasta Finland. Nu är det bevisat att det handlar om minst två.

– Men det sägs att det finns tre, säger Mia Söderdahl, ordförande i Ålands fåravelsförening efter mötet.

Hon, liksom Ålands många fåroch tamdjursägare, är orolig inför det annars så efterlängtade vårsläppet inom ett par veckor.

– Det är ju inte med samma glädje man släpper ut fåren den här gången. Men djuren måste ju ut. Däremot måste man nog välja betesplatser med extra omsorg och välja bort beten som ligger alldeles för avsides, säger Mia Söderdahl.

Fårägarna kräver omedelbara åtgärder för att förhindra vargangrepp, men gällande regelverk gör att landskapsregeringen inte kan ingripa i förebyggande syfte.

– Vi saknar lagrum för det, även om vi samtidigt konstaterar att vargen inte hör hemma i den åländska faunan. Förhoppningsvis ska vi ha en förvaltningsplan för större rovdjur och ett lagförslag på bordet i slutet av maj, säger jaktförvaltare Robin Juslin.

Fram till att lagstiftningen är på plats, vilket kan ta tid, måste vargarna enligt EU:s regelverk lämnas i fred eftersom djurarten ses som särskilt skyddsvärd.

– Men så fort det händer något, att ett djur blir rivet eller att vargarna visar tecken på att vara oskygga för människor har vi möjlighet att vidta åtgärder, till exempel skyddsjakt, påpekar Robin Juslin.

Mia Söderdahl tycker att det är bedrövligt att tamdjur måste bli rivna

Men så fort det händer något, att ett djur blir rivet eller att vargarna visar tecken på att vara oskygga för människor har vi möjlighet att vidta åtgärder, till exempel skyddsjakt Robin Juslin Jaktförvaltare

innan myndigheterna kan vidta åtgärder.

– Återstår att se vem av oss djurägare som måste stå för offerlammet.

Landskapsmyndigheten har även fått ta emot samtal från föräldrar som är oroliga för att låta sina barn röra sig fritt med tanke på vargarna. Robin Juslin förstår oron:

– Men hittills finns inga tecken på att vargarna skulle vara oskygga för människor.

Robin Juslin påpekar att gällande lagstiftning tillåter nödvärn vid en akut situation.

– Det kan både gälla att skydda sig själv eller sina djur, säger han och tillägger att det sedan alltid är en bedömningsfråga om vad som anses som nödvärn.

Att olagligt skjuta en varg kan bli en dyr historia, framkom det på mötet. Böter och ersättningsbelopp kan landa på uppemot 10 000 euro.

Tamdjursägare på Åland kan i nuläget inte få ersättning för uppsättning av rovdjursstängsel.

Däremot betalar landskapsregeringen ut ersättning för rovdjursskador förorsakade av till exempel varg. Men då måste djurägaren kunna bevisa att det handlar om ett vargangrepp, vilket väcker en del oro bland fårägarna. Frågan om vilka bevis som krävs ställdes flera gånger under mötet i måndags.

– Det bästa är att omedelbart ringa oss, sedan löser sig nog resten, säger Robin Juslin. Var går då gränsen för att en varg ska anses som för närgången? – Om djuret inte visar tecken på att vara rädd för människor eller börjar stryka runt gården, förklarar naturvårdsintendent Hanna Kondelin. Även i det här fallet krävs bevis. – Kan man inte ta bild själv kan man sätta upp viltkameror, tipsar Robin Juslin.

Återstår att se vem av oss djurägare som måste stå för offerlammet. Mia Söderdahl Ordförande i Ålands fåravelsförening