Vanliga fåglar blir allt ovanligare
Hela 40 procent av världens fågelarter går bakåt medan bara 7 procent ökar. En färsk utredning visar att det främst är i jordbruksmiljöerna som tidigare vanliga arter i dag är alltmer fåtaliga.
Det går dåligt för riktigt många fåglar. För nästan 4 000 arter eller 40 procent av världens fågelarter pekar beståndsutvecklingen neråt. För 44 procent är kurvan stabil och för 7 procent på uppgång. Resten är så dåligt kända att deras beståndsutveckling inte kan uppskattas, fastslår rapporten State of The World’s Birds, som Birdlife International publicerat.
Hela 13 procent av världens fågelarter är globalt utrotningshotade. Oroväckande är att många tidigare vanliga fågelarter inte längre är så vanliga. I Finland gäller det exempelvis ladusvalan, hussvalan och talltitan.
– EU:s jordbrukspolitik har bidragit till att boskapsskötseln koncentrerats. Det betyder att det finns allt färre insekter och insektsätande fåglar som svalor i jordbruksmiljöerna, säger Teemu Lehtiniemi på Birdlife Finland.
Talltitans kräftgång beror på att skogsbruket skonar för lite gammelskog. Fåglarna lider kort sagt av att samhällets beslutsprocesser inte beaktar naturen, i motsats till vad FNavtalet om biologisk mångfald föreskriver, menar Lehtiniemi. Även om makthavarna bär ansvaret kan också konsumenterna påverka.
– Man kan exempelvis välja ekologiska produkter eftersom det finns mer insekter i miljöer som producerar ekologiska livsmedel. Och så kan man välja produkter som möter kriterierna för hållbart skogsbruk, säger Lehtiniemi.
På Europanivå är turturduvan och lunnefågeln typexempel på arter som gått bakåt. Generellt beror fågelarternas tillbakagång främst på att människan har påverkat fåglarnas livsmiljöer. Globalt konkretiseras problemet tydligast i jordbruket. Av alla världens hotade arter hotas tre fjärdedelar av utarmningen av jordbrukslandskap.
Andra orsaker är introduktionen av främmande arter, klimatförändringar, överfiske och jakt.
Om den här takten fortsätter kommer fler arter att dö ut, också globalt. Senast Finland förlorade en häckande fågelart var i början på 2000-talet då gyllensparven försvann. Den främsta orsaken var massiv fångst i Kina. Gyllensparvens bestånd har minskat med 90 procent sedan 1980, och utbredningsområdet har krympt så att det numera inte på långa när når så långt västerut som Finland.
Det hjälper ändå inte att misströsta, menar Patricia Zurita, direktör på Birdlife International, som i rapportens förord skriver att det går att vända utvecklingen genom att satsa på vetenskapligt underbyggda och lokalt förankrade skyddsmetoder.