Regeringen retade upp de allra snällaste.
Ett bekant ljud skallar över Arkadiabacken på onsdag eftermiddag. Det är daghemspersonal från hela Nyland som bankar med spadar på små plasthinkar, en del skanderar slagord. – Nu har regeringen lyckats reta upp också de allra snällaste, konstaterar Tehy-o
Hundratals barnskötare och socionomer från hela Nyland samlades i går utanför riksdagen för att protestera mot regeringens förslag till ny lag om småbarnspedagogik. Irritationen var påtaglig, men också en känsla av att utfört arbete inte värdesätts. Enligt förslaget skulle barnskötarnas andel på dagis i framtiden halveras, medan de högskoleutbildades andel skulle fördubblas. Dessutom skulle personal med socionomutbildning hamna i en sämre position än barnträdgårdslärare med pedagogie kandidatexamen.
– Jag är här för att försöka trygga att vi har arbete också i fortsättningen. Med tanke på det värdefulla jobb vi gör behövs vi nog i framtiden också, säger Micaela Nordström från daghemmet Pilten på Degerö, och konstaterar att föräldrarna varit mycket stödjande.
– Det märks ju nog att vi är här, säger hon, och syftar på det dagiskaos som orsakats av att en stor del av personalen marscherade ut klockan 12.
Nordström är barnskötare till utbildningen men vikarierar för tillfället som barnträdgårdslärare.
– Det är svårt att få behöriga barnträdgårdslärare, vilket jag ju är ett bevis på. Då barnträdgårdslärarna i framtiden ska bli betydligt fler uppstår säkert ett glapp, säger Nordström.
Mer skola på dagis
Det är en kvinnodominerad skara som samlats under fackorganisatio nernas granna ballonger. ”Värdelöst proffs?” står det retoriskt på en del av plakaten, och ”kurahousukansan puolella” (på galonbyxfolkets sida) på en banderoll. Många är oroliga för jobb och framtid, men argumenten är också mer principiella.
– Lagändringen kommer att innebära att det kommer in mer skola på dagis, precis som ute i Europa där barnen ska läras upp från tre års ålder i stället för att få leka och vara barn. Det är det största problemet, säger Johanna Lauramo från Tölö daghem, som jobbat 22 år som barnskötare.
Hon trivs med jobbet och har aldrig tänkt på att vidareutbilda sig.
– Men nu måste jag ju fundera på saken.
Att många av barnskötarna ska bort från dagis i framtiden känns svårt att förstå.
– Barnträdgårdslärare och socionomer är bra, men barnskötarna sköter ju om barnen och deras dagliga behov och trygghet, det är de som är närmast barnen, säger Lauramo, och påpekar att det ju dessutom blir dyrt för kommunerna då de ska anställa fler högutbildade i stället för barnskötare.
Förbunden bakom protesten – JHL, Tehy, Super, Talentia och Jyty – har räknat ut att de nya behörighetskraven skulle kosta kommunerna långt över hundra miljoner euro om året. Utanför riksdagen är det ingen tvekan om vad man kunde göra för de pengarna: minska gruppstorlekarna och höja lönerna till att börja med.
– Vi har ju redan världens bästa småbarnspedagogik, varför ska vi slå sönder den? Det finns väl annat att reparera, säger Millariikka Rytkönen från Riksdagshusets trappa och drar ned rungande bifall.
Jouni Räisänen som är socionom till utbildningen och jobbar vid Vaaralanpuiston päiväkoti i Vanda håller med. Själv står han nu i beråd att ta en dubbelsocionomexamen, för att hinna få den behörighet som krävs för barnträdgårdslärare – eftersom inriktningen i hans examen är en annan.
– Men jag vet att många nya socionomstuderande inte längre är intresserade av inriktningen på småbarnspedagogik då det känns som att examen ändå inte uppskattas. Här kommer att uppstå ett enormt glapp då universiteten inte lyckas utbilda tillräckligt många barnträdgårdslärare, förutspår Räisänen.
Att skapa en tudelning mellan barnträdgårdslärare med olika utbildning är helt onödigt och skapar bara ojämlikhet, anser Räisänen – som inte heller ser något behov för att minska på andelen barnskötare.
– De är en verkligt behövd grupp på dagis.
Oro för ojämlikhet
Från Sibbo kom en grupp barnskötare som satte ord på den allmänna känslan.
– Det känns som om vår yrkesgrupp inte noteras tillräckligt och vår utbildning inte värderas. Men barnskötarna är de enda på daghemmen som har en utbildning inom social och hälsovården, säger Mosse Lind från Kyrkoby förskola i Nickby, och får medhåll av Carita Myrberg, Nina Granholm, Mia Lydman och Monica Pajunen från daghemmet Miili i Söderkulla.
– Det känns väldigt otryggt, konstaterar Lydman. Dessutom: – Hur många barnskötare jobbar inte redan nu som vikarierande barnträdgårdslärare, men för lägre lön? Det är inte många daghem där alla anställda är behöriga, säger
Myrberg, som själv vikarierar som barnträdgårdslärare.
Myrberg och de övriga har lång erfarenhet av branschen, och vittnar om att det tidigare minsann var större motsättningar mellan yrkesgrupperna – till den grad att barnskötarna fick dricka sitt kaffe på annat håll medan barnträdgårdslärarna
satt i lärarrummet.
– Den uppdelningen vill vi inte ha tillbaka nu då vi väl kommit ifrån den och arbetar jämlikt och i team, säger Myrberg.