Pressfriheten allt sämre i några europeiska länder

Finland ligger nu på fjärde plats, efter Norge, Sverige och Nederländerna på pressfrihetsindexet.

Aldrig tidigare har det funnits så många svarta länder på världskartan, det vill säga länder där pressfriheten möter enorma problem, rapporterar Reportrar utan gränser (RUG), som gett ut sitt årliga pressfrihetsindex.

Att Finland går från tredje till fjärde plats förklaras med polisens husrannsakan hos journalisten som skrev en uppmärksammad artikel om Försvarsmaktens signalunderrättelsecenter i Tikkakoski.

Även om diktatur och krig är de faktorer som starkast påverkar pressfriheten negativt har utvecklingen varit sämst i Europa, där läget i länder som Malta (ner 18 platser till 65:e), Tjeckien (ner 11 platser till 34:e), Serbien (ner 10 platser till 76:e) och Slovakien (ner 10 platser till 27:e) försämrats markant.

– Det är länder med demokratiskt valda ledare som inte förstår hur demokrati fungerar. Man kan inte hota och sprida förakt mot journalister och journalistik på det vis man gör där, för det får följder i verkliga livet, säger RUG:s ordförande i Sverige, Jonathan Lundqvist.

– De tydligaste exemplen är Malta och Slovakien där två journalister dödades inom loppet av fem månader, som en följd av olika typer av granskningar där det visat sig att korruptionen i dessa samhällen går så högt upp att även de politiska och ekonomiska etablissemangen är inblandade.

Europeiska länder har sedan RUG 2002 drog i gång med sin jämförelse alltid rankats högt, och pressfrihet har setts som något viktigt och värt att slå vakt om. Att utvecklingen nu går i motsatt riktning kan ses som en allvarlig signal.

– Det riskerar på sikt att leda till att vi i Europa även tappar vårt demokratiska system. Det är naturligtvis enormt oroväckande.

Auktoritära länder som Ryssland (plats 148) och Kina (plats 176) är också skickliga på att föra ut egenregisserad propaganda. Det handlar dels om statskontrollerade traditionella medier som ryska Sputnik och RT, och kinesiska CCTV som arbetar för att normalisera sina budskap. Men situationen har också problematiserats ytterligare genom en systematisk användning av sociala medier, där trollarméer iscensätter påverkansoperationer.

– Att smyga in olika typer av ifrågasättanden gör att man börjat få inflytande på ett helt annat sätt. Det medför en utmaning som jag tror att väldigt mycket av de närmaste åren kommer handla om, säger Jonathan Lundqvist.