Plötsligt går det bra för skogsindustrin igen
Veckans delårsresultat från skogsbolagen UPM och Stora Enso tyder på en stabil återhämtning i en bransch som befann sig i kris ännu för några år sedan. Skogens betydelse för Finland ökar igen.
Trenden har vänt. Skogsbolagen Stora Enso och UPM, som presenterade sina delårsresultat i går och i förrgår, rapporterar högre omsättning och vinst än för ett år sedan.
– Kundefterfrågan var stark och vi lyckades höja försäljningspriserna för praktiskt taget alla produkter inom alla affärsområden, säger UPM:s vd Jussi Pesonen i delårsrapporten.
UPM räknar med att försäljningspriserna är högre i år än i fjol, och att det jämförbara rörelseresultatet blir bättre än 2017.
Stora Enso fördubblade under kvartalet sitt resultat per aktie jämfört med i fjol och det operativa rörelseresultatet förbättrades med 72 procent.
– Sammanfattningsvis har vi haft rekordhög omsättning, vinst eller förbättrad effektivitet i alla fem divisionerna, skriver Stora Ensos vd och koncernchef Karl-Henrik Sundström i rapporten.
På torsdag är det Metsä Boards tur att presentera sitt delårsresultat. Redan i mitten av mars kunde bolaget avslöja att resultatet kommer att vara bättre än man tidigare bedömt.
Vändning
Ännu för fem år sedan var skogsindustrin en bransch i kris. Under åren dessförinnan var nyheter om uppsägningar och nedläggningar mer eller mindre vardagsmat. Det såg ut som om skogen slutgiltigt hade mist sin gamla roll som Finlands gröna guld.
I dag är bolagen lönsamma igen, framtidsutsikterna är ljusa och det investeras stort i ny kapacitet. För Stora Enso, UPM och Metsä Board har börskurserna tredubblats de senaste fem åren. Återhämtningen är delvis ett resultat av bolagens egna ansträngningar och beror delvis på förändringar i omgivningen.
Ännu en gång är det urbaniseringen i Kina och landets växande medelklass som inverkar. Cellulosapriset är högt till följd av stark efterfrågan från Kina där konsumtionen av bland annat mjukpappersprodukter ökar, samtidigt som landet saknar råvara för egen tillverkning – allt ska importeras och råvaruutbudet är begränsat till i stort sett Norden, Ryssland och Nordamerika.
Ett lyckligt sammanträffande ur finländsk synvinkel är att den finländska tillverkningskapaciteten för cellulosa ökar rejält just när priset är på topp. Det beror framför allt på Metsä Groups nya jättefabrik i Äänekoski, som invigdes i augusti och börjar köra för full maskin i år. Också i Kuusankoski har UPM utvidgat sin cellulosaproduktion, samtidigt som nya anläggningar planeras – delvis med kinesiska pengar.
Tidigare i veckan meddelades att kinesiska Hengan International kan komma att äga uppemot hälften av aktierna i Finnpulps planerade jätteanläggning för barrmassa och andra bioprodukter som byggs i Kuopio. Kinesernas syfte med investeringen är att trygga tillgången till råvara för sin egen mjukpappersproduktion. Enligt planerna startar Finnpulp Kuopioanläggningen 2021 och kapaciteten kommer att vara i nivå med Äänekoskifabriken.
Den ökade efterfrågan och den nya tillverkningskapaciteten gjorde att cellulosaexporten från Finland ökade med över 4 procent i fjol, samtidigt som priset steg med nästan 7 procent. Det uppger PTT i en färsk rapport. Efterfrågan på finländsk cellulosa bedöms vara fortsatt stark, men de nya anläggningar som planeras i både Finland och Sverige väntas öka utbudet och bromsa prisuppgången framöver.
För första gången på länge stiger priset också på papper. Det beror delvis på den dyrare råvaran, cellulosa, och delvis på att de goda tiderna i världsekonomin tillfälligt ökar efterfrågan på papper. Den långsiktiga trenden är ändå fortsättningsvis nedåtgående.
Kartong i stället för papper
Om internet och digitaliseringen har dragit undan mattan för den finländska papperstillverkningen, så har nätet och näthandeln i stället skapat en ny marknad för kartong som förpackningsmaterial. Också urbaniseringen i Kina har lett till att allt mer varor säljs förpackade. Uppmärksamheten kring plastens avigsidor bidrar dessutom till att öka efterfrågan på alternativa, träbaserade material.
Samtidigt har de goda tiderna i världsekonomin fått fart på byggandet, vilket ökat efterfrågan på trävaror – med stigande priser som följd. Enligt Danske Banks senaste nyhetsbrev Skog & Ekonomi är konsumtionen av trävaror globalt nu den högsta någonsin och lagernivåerna är låga. I fjol ökade exporten från de finländska sågverken med över 8 procent. Störst var ökningen till Kina, Japan och Europa, men också Nordafrika var en viktig exportmarknad.
Det har tagit sin tid, men så småningom har den finländska skogsindustrin anpassat sig till de nya tiderna. Många pappersmaskiner har stängts medan andra byggts om för kartongtillverkning.
För skogsbranschen har digitaliseringen inneburit en liknande chock som när nya fartyg av stål ersatte träskroven och gjorde tjäran obehövlig i slutet av 1800talet. Då tog papperet över som huvudprodukt från skogen. Nu ser en ny epok ut att ha inletts.
Kundefterfrågan var stark och vi lyckades höja försäljningspriserna för praktiskt taget alla produkter inom alla affärsområden. Jussi Pesonen Vd, UPM
Sammanfattningsvis har vi haft rekordhög omsättning, vinst eller förbättrad effektivitet i alla fem divisionerna. Karl-Henrik Sundström Vd och koncernchefr, Stora Enso