Herrklubbarna måste välja väg
Olika syn i Handelsgillet och Svenska Klubben på kvinnofrågan
■
Ledningen i Handelsgillet hoppas kunna öppna föreningen också för kvinnor.
– Vi kan inte maximera vår målsättning, att främja det finska näringslivet, om vi utestänger hälften av alla som är med i samhället, säger gillets ordförande Johan Hjelt.
Då gillet med 160 år på nacken var ungt, var inte kvinnor förbjudna som medlemmar. Förbudet kom till så sent som år 2003 då stadgarna skrevs om så att medlemskåren begränsades från svenskspråkiga personer till svenskspråkiga män.
I Svenska Klubben i Helsingfors önskar man inte dras in i Handelsgillets kvinnodebatt och motiverar det med att man har en annan roll än gillet: Det vill säga att män ska ha trevligt tillsammans.
står det på mässingsskylten på dörren till klubblokalen i Handelsgillets hus på Kaserngatan. I dag är enbart män välkomna. Föreningen tar nu initiativ till en debatt om herrklubbarnas vara eller inte vara och frågar om det går att befrämja det finska näringslivet genom att utestänga kvinnorna från debatten.
Handelsgillets ordförande Johan Hjelt ger HBL en rundvandring i gillets anrika fastighet på Kaserngatan 23 med toppläge i Helsingfors absoluta centrum.
Att gillet ska vara en samlingsplats för affärslivet framgår klart av interiören. På väggarna hänger porträtt över helsingforsiska företagsmagnater, tidigare ordförande och föreningens hedersmedlemmar: marskalk Mannerheim och president Svinhufvud. Av de blyinfattade glasmålningarna i fönstren framgår vilka bolag som en gång sköt till pengar för att finansiera det ståtliga gillehuset.
Föreningens förmögenhet sitter i väggarna och ifall lokalerna på totalt 2 300 kvadratmeter sattes ut till försäljning, vilket inte kommer att ske, skulle gillet kunna casha in över tio miljoner. Hyresintäkterna är föreningens främsta inkomstkälla och går till att upprätthålla fastigheterna som kan användas kostnadsfritt av svenskspråkiga föreningar och företag och till gillets kansli med två anställda.
Orsaken till träffen med Johan Hjelt är gillets annonser i HBL: Diskutera herrklubbar! Herrklubbarnas existensberättigande har diskuterats flitigt i medierna den senaste tiden. Handelsgillet bjuder in allmänheten att diskutera herrklubbarnas vara eller inte vara tillsammans med sina medlemmar, heter det i kallelsen till tillställningen den 7 maj. Efter mötet blir det intern diskussion bland gillebröderna och konsultativ provomröstning om att öppna Handelsgillet för kvinnor.
Handelsgillet grundades år 1857. Då gillet var nytt fanns det inget formellt hinder för kvinnor att ansluta sig. Medlemstidningen Gillebladet har nyligen rett ut kvinnofrågan och av undersökningen framgår att Handelsgillet under sina 160 år har haft kvinnor som medlemmar – sex stycken.
Första kvinnliga medlemmen var lamphandlaren Gustafva Sofia Rydman som skrevs in år 1870. Den andra kvinnan antecknades år 1906 och 1912 hade föreningen fyra kvinnor i medlemsregistret.
Professorskan Alice von Kövér utsågs 1954 till ständig medlem av Handelsgillet och som en påminnelse om tiden då kvinnor ännu var tilllåtna finns ett porträtt av von Kövér som i dag hänger på väggen i kansliet.
Kvinnorna förbjöds först 2003
Efter depressionsåren och sviktande medlemsantal på 1930talet diskuterades kvinnofrågan men då ansåg en majoritet av medlemmarna att de hellre ville se en renodlad herrklubb. Först sextioåtta år senare, år 2003 fullbordades ambitionen i och med att Handelsgillet skrev om sina stadgar. De tidigare stadgarna från 1927 där medlemmarna hade begränsats till svenskatalande personer, omformulerades och kom i stället att lyda: Handelsgillet är en förening för svenskatalande män.
Frågan om kvinnliga medlemmar har varit på tapeten också i Börsklubben vars styrelse har lagt fram ett förslag om att godkänna kvinnor som medlemmar. I Börsklubben krävs två tredjedelars majoritet för att ändringen ska bli av och i den enkät som klubben lät utföra i vintras, ansåg 53 procent att klubben bör godkänna kvinnor. Därför kan det bli svårt för Börsklubben att få den kvalificerade majoritet som behövs.
Handelsgillets stadgar är ännu snävare. För att ändra skrivningen från 2003 om att bara män duger, krävs ett enhälligt beslut. Gillets samtliga 1 000 medlemmar har rösträtt i frågan.
– Hindrar den könsbegränsning som infördes år 2003 gillet från att maximera och fullfölja våra ändamål, att driva finska näringslivets intres sen? frågade Hjelt i sin välkomsthälsning vid föreningens 160årsfest i november, och fick vissa middagsgäster att hicka till.
Frågan om kvinnliga medlemmar har varit aktuell i styrelsen redan i flera år.
– För Handelsgillets styrelse är det här uttryckligen en fråga om att ta vara på den målsättning som är inskriven i våra stadgar som berättigar oss att vara en allmännyttig förening: Att vi ska befrämja näringslivet. Den drivande kraften är inte kvinnor eller inte, utan hur vi ska kunna ha en fungerande verksamhet som lockar folk.
– Vår utmaning är att det program vi ordnar inte intresserar yngre personer. För att trygga föreningens fortlevnad och existens 10, 20 och 50 år framåt, kan man vara tvungen att offra det att man någon gång har velat betrakta sig som herrklubb, säger Hjelt och fortsätter:
– Vi kan inte maximera målsättningen, att främja det finska näringslivet om vi utestänger hälften av alla som är med i samhället.
En annan orsak varför gillets ledning anser att det är nödvändigt att bredda medlemskåren hänger ihop med att de nuvarande reglerna gör det svårt att samarbeta med företag, högskolor, intresseorganisationer och föreningar.
– De säger att de gärna skulle samarbeta med oss, men omöjligen kan göra det eftersom det skulle diskriminera deras kvinnliga medlemmar eller anställda.
Alla gillar inte planerna
Det är ingen hemlighet att det bland gillebröderna finns en opposition som ogillar tanken att ta med kvinnor.
– Förr då samhället och näringslivet var synnerligen mansdominerade var herrklubbar ett behändigt sätt att upprätthålla viktiga kontak ter. Nu lever man kvar i den gamla trallen trots att världen omkring har förändrats.
Styrelsen är övertygad om att alla skulle gynnas om medlemmarna kunde nätverka över könsgränserna och bedömer att kvinnliga medlemmar dessutom skulle innebära ett tillskott av fler män i arbetsför ålder.
Ett ytterligare argument varför kvinnor återigen borde godkännas som medlemmar hänger ihop med att Handelsgillets förmögenhet har byggts upp genom donationer och testamenten från människor som gav sina pengar till en förening för svenskatalande personer, inte bara till svenskatalande män.
Redan tidigare har Handelsgillet introducerat nya verksamheter som är öppna för bägge könen: Den största tillställningen är det årliga seminariet som ordnas tillsammans med Hanken och Ekonomiska samfun
det. Gillet ordnar också ekonomiska frukostseminarier som är öppna för alla och i höst startar gemensamma träffar med affärsängelsnätverket Fiban. Men föreningens huvudsakliga program, gilleaftnarna varje torsdag med intressanta föreläsare välkomnar enbart en manlig publik. Era föredragshållare är experter som representerar olika områden, till exempel företagsledare, akademiker och politiker. Hur mycket av debatten efter torsdagsföredragen är sådan som inte lämpar sig för kvinnoöron, eller sådan som inte skulle föras om kvinnor närvarade? – Ingenting alls, det finns inget sådant. Jag vet inte vad som menas då man säger att man ”kan prata fritt i herrsällskap” eller att det skulle finnas en särskild jargong bara karlar emellan. Jag har aldrig upplevt det på gillet.
Handelsgillets styrelse är enig om att ledstjärnan ska vara ändamålsparagrafen om att främja näringslivet.
– Men om andra tycker att det är mindre viktigt med näringslivet och föreningens fortbestånd på bekostnad av att verksamheten ska rikta sig enbart till män, måste vi överväga att skriva om stadgarna så att där står att vi finns till för trevlig samvaro herrar emellan och för att herrarna ska få diskutera samhällsfrågor.
Om det skulle gå vägen att Handelsgillet öppnar upp för kvinnliga medlemmar, tycker Hjelt att det är fullständigt naturligt att föreningen skulle ha underklubbar med separerad verksamhet för dem som så önskar, till exempel biljardträffar, fiskeklubbar eller motsvarande. Men näringslivsdebatten borde föras av dem som berörs:
– Om du utestänger hälften från en gemensam sak blir det inte bättre resultat, tvärtom. Så enkelt är det. Det bär mig emot att behöva intyga varför damer är precis lika kvalificerade som herrar. Men statistiskt är det mycket enkelt att bevisa att kvinnorna är bättre utbildade och har sådana positioner som ger dem precis lika goda förutsättningar att delta i diskussionen.