Nigers öken: USA:s nya front mot extremismen
I utkanten av den brännheta Saharaöknen förbereder USA en ny frontlinje i skuggkriget mot våldsbejakande extremism. Från en bas i Niger ska bestyckade drönare skickas mot grupper med kopplingar till IS och al-Qaida i Sahel. Men alla är inte positiva.
Den amerikanska militära närvaron i Niger var relativt okänd för allmänheten innan IS-kopplade extremister i oktober förra året överföll och dödade fyra USA-soldater och fem nigerier.
Men faktum är att amerikanska specialstyrkor har varit på plats i det västafrikanska landet sedan 2013. Det som började som ett litet utbildningsuppdrag har expanderat till en styrka om 800 soldater som slår följe med nigerisk militär för att exempelvis rekognoscera och inhämta underrättelseinformation.
Utanför Agadez
Och just nu pågår arbetet med att färdigställa ett projekt med prislappen 110 miljoner dollar en bas för bestyckade drönare som byggs enligt efterfrågan från den nigeriska regeringen. Den ligger utanför staden Agadez, varifrån Saharaöknen breder ut sig, och ska användas för att övervaka och attackera extremister i Sahelområdet som sträcker sig över flera länder.
Drönarattacker är kontroversiella på grund av risken för civila offer. Men sedan Donald Trump klev in som president i Vita huset har antalet amerikanska attacker med de obemannade flygfarkosterna ökat i länder som Jemen och Somalia.
Basen – som kallas Air Base 201 – skulle egentligen ha öppnat i slutet av förra året men har försenats av utmaningarna det innebär att arbeta i öknen. Nu väntas den stå klar om några månader. Det är oklart hur många drönare som kommer att finnas där och huruvida fler amerikanska soldater kommer att flyttas till regionen.
En djupare amerikansk inblandning i Niger riskerar att bli impopulär hos såväl amerikaner som har tröttnat på dyra och dödliga utlandsinsatser som hos nigerier som har blandade känslor inför den utländska truppnärvaron i landet.
Oro och missnöje
Nigeriskt missnöje ska bland annat ha uttryckts i samband med en demonstration som egentligen handlade om en inrikespolitisk fråga. Amerikanska företrädare ska också ha försökt att mildra oron som finns hos boende i närheten över att basen i sig ska bli föremål för terrorattacker och därmed bidra till instabilitet.
– Vi är oroliga över att hamna i samma situation i Afghanistan, där amerikanska soldater som inte alltid visste skillnaden på en bröllopsceremoni och utbildning av terrorgrupper, gjorde många misstag, säger den nigeriske tjänstemannen Amadou Roufai till nyhetsbyrån AP.