Får storebror styra och ställa i dödsboet?
”Att storebrodern mot slutet tittade in hos modern och betalade hennes räkningar berättigar inte honom till nyssnämnda gottgörelse. Arbetet var inte tillräckligt omfattande.”
Efter att vår mor dog i februari i år har vår storebror enväldigt tagit hand om dödsboet och han ska sköta bouppteckningen. Han kräver en ersättning om 4 000 euro för att han tittade in hos modern de sista åren och betalade hennes räkningar. Har min lillebror och jag inget att säga till om vid bouppteckningen och i fråga om ersättningskravet? Boets behållning torde vara några hundratusen euro. Systern
att en delägare vill diktera allting i ett dödsbo. I det aktuella fallet är det i sig utmärkt att storebrodern är aktiv, så att bouppteckningen blir förrättad. Ärvdabalken innehåller ändå ett flertal regler till skydd för frågeställaren och hennes lillebror. Storebrodern får till exempel inte ensam disponera över dödsboets egendom, undantaget är att han får vidta sådana brådskande åtgärder som inte tål uppskov.
Får delta i bouppteckningen
Storebrodern är bäst förtrogen med dödsboet och uppger därför boet och tar ansvar för att tillgångarna och skulderna blir rätt antecknade. Två utomstående godemän ser till att allt blir rätt värderat. Frågeställaren och hennes lillebror måste ändå få kallelse till bouppteckningen, och de två kan inte hindras från att närvara vid förrättningen eller att ta del av alla handlingar som rör boet.
Bouppteckningen lämnas in till skatteverket och den utgör grunden för arvsbeskattningen och arvskiftet. Bouppteckningen är inte detsamma som ett arvskifte, och i samband med bouppteckningen avgörs inte heller om storebrodern har rätt till ersättning för sin insats för modern.
Kravet på ersättning
När bouppteckningen är förrättad och boets skulder har betalts har de tre syskonen rätt att förrätta arvskiftet. Kruxet är storebroderns krav på ersättning. Enligt ärvdabalken har en arvinge som fortgående genom eget arbete har bistått arvlåtaren – till exempel i dennas hushåll – utan att ha erhållit skälig ersättning rätt att på yrkande få gottgörelse ur kvarlåtenskapen, även om arbetet inte grundat sig på avtal mellan parterna.
Att storebrodern mot slutet tittade in hos modern och betalade hennes räkningar berättigar inte honom till nyssnämnda gottgörelse. Arbetet var inte tillräckligt omfattande. Hur kan tvisten lösas om han står på sig? Frågeställaren kan visserligen hos tingsrätten ansöka om att det ska utses en boutredningsman – i regel en advokat – som avgör frågan om storebroderns krav på gottgörelse. Detta förfarande blir ändå dyrt och drar ut på tiden. Boutredningsmannens arvode och kostnader, vilka tas av dödsboets medel, och kostnaderna för parternas egna juridiska biträden, vilka var och en står själv för, överstiger lätt 4 000 euro.
Ett reellt alternativ är därför att frågeställaren och hennes lillebror – om än motvilligt – går med på att låta storebror få sin ersättning, så att själva arvskiftet kan förrättas i sämja. Den ersättning som brodern får för att ha hjälpt modern utgör skattepliktig inkomst för honom.