EU vill ta miljarder av bönder
Jordbruksstödet krymps på grund av brexit
När Storbritannien lämnar Europeiska unionen uppstår ett stort hål i EU-budgeten. Bortfallet beräknas till cirka 13 miljarder euro på årsnivå.
En avsevärd del av glappet ska sparas in genom att dra ner på jordbruksstödet i unionen, framkommer det ur preliminära uppgifter ur kommissionens budgetförslag som sträcker sig långt in i nästa decennium. Budgetkommissionären Günther Öttinger vill kapa jordbruksstödet med sex procent.
Jordbruksstöden står för merparten av hela budgeten inom unionen.
Också stödet till glesbygen är under luppen. Det kan påverka många ekonomiskt utsatta områden i Finland.
Så fort EU-Bryssel återvänder till kontoren efter första maj-firandet ger EU-kommissionen ett konkret sifferförslag till EU-budget från och med 2021. De fleråriga budgetramarna ska sedan gälla till 2027, bara man enats om summorna och principerna. Det väntas inte ske förrän tidigast nästa år eller möjligtvis så sent som i slutet av 2020, fast man i Bryssel gärna skulle se att budgeten antas inför EU-valet i slutet av maj nästa år.
Klart är att forskning och innovation ska stå som viktigaste utgiftspost, där jordbruket förr ståtade högst på listan. Tyske budgetkommissionären Günter Öttinger vill skära i stödet till jordbruket med sex procent och den minskningen drabbar i så fall också landsbygdsutvecklingen, som är viktigast för Finland.
Samma minskning om sex procent skulle gälla för strukturfonderna, det vill säga EU:s flaggskepp regionalfonden, som ska jämna ut de regionala skillnaderna, och den sociala fonden för ekonomisk och social sammanhållning. Stödet till glesbygden, som är viktigt i Finland och Sverige och också gäller för bergstrakter i andra länder, föreslår kommissionen i det här skedet att ska slopas, men från Finlands håll kräver man att glesbygden ska stå kvar som ett målområde.
Däremot är de finländska tjänstemännen försiktigt positiva till planerna för jordbruksstöden, där förslaget nu gäller att sätta ett tak kring 60 000 euro för de största direktstöden per gård och minska stödet per hektar ju större lantbruket är. Dessutom flaggar man i Bryssel för att ersätta bortfallet med nationellt stöd för att trygga jordbrukarnas inkomst i stället, något som den europeiska lantbrukssektorn bestämt motsätter sig.
Men under jordbruksbudgeten faller också miljö- och klimatåtgärder, som får en allt större roll under nästa årtionde. Under den här budgetperioden, som gäller fram till slutet av 2020, har jordbruksoch strukturpengarna stått för 73 procent av totalsumman på över tusen miljarder euro fördelat över sju år.
It-satsningar
Inom forskningsbudgeten vill man satsa på innovation för att den inre marknaden ska bli smidigare och öka investeringarna i datainfrastruktur och den digitala ekonomin, där man räknar in både elektronisk förvaltning, e-tjänster i hälsovården och satsningar på it-säkerhet.
Forskningsbudgeten ska öka med hälften och där ska ingå utveckling av allt från byggnadsteknik till miljövänlig teknologi, nya energi- och transportlösningar samt satsningarna på kretsloppsekonomin – ett begrepp för mer återvinning och bättre avfallshantering så att koldioxiden och andra växthusgaser kretsar i omlopp i ekonomin i stället för att frigöras.
Avsikten är att även de administrativa kostnaderna för EU-byråkratin ska skäras ned, medan eventuella överskott i budgeten ska samlas under en så kallad unionsreserv, som kan användas vid plötsliga kriser. Utrikesförvaltningen och biståndsprogrammen borde få mer pengar för att bland annat hantera trycket på migration och kriser i EU:s närområden. Den ge-
mensamma bevakningen av EU:s yttre gränser kräver mer pengar i framtiden.
Mer kontroversiella är planerna på EU-finansiering av försvarskapaciteten, där man bidrar till ny försvarsteknik. Finland gick med i det utökade försvarssamarbetet, som ska underlätta militärtransporter ifall av mobilisering inom EU och samarbeta med Nato, något som kräver budgetanslag men som är kontroversiellt då det inte omfattar alla EU-länder.
Rättsstatsvillkoren skärps
De största stötestenarna för den framtida EU-finansieringen gäller både beloppen och villkoren för stöden. På onsdag väntas EUkommissionen föreslå att EU-utbetalningarna binds vid att länderna följer rättsstatsprinciperna. Det skulle drabba Polen, som tillsammans med Tjeckien och Ungern hör till de största nettomottagarna för EU-stöd.
Ett villkor som Polen bryter sedan i fjol är kravet på ett oberoende rättsväsen och i fortsättningen skulle man inom EU kunna besluta om att lägga stöden på is med kvalificerad majoritet i stället för att som nu förutsätta ett enhälligt beslut om sanktioner, där Ungern hittills har stött Polen.
Polen är fortsättningsvis den största bidragstagaren, men skulle från 2021 drabbas av minskningarna i både jordbruksstöden och strukturfonderna, samtidigt som stödbetalningen kunde blockeras eller EU-pengarna återkrävas om finansförvaltningen är hotad då själva rättsstaten äventyras. Ändå skulle länderna vara ansvariga för att fortsätta bidra till EUbudgeten.
Tyskland är fortfarande den största nettobetalaren till EU-budgeten, medan den näst största är Storbritannien. För att täcka glappet vid Storbritanniens EU-utträde räknar EU-kommissionen med att de framtida 27 EU-länderna ska bidra med över en procent av bnp till EU-budgeten, medan nettobetalande länder som Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike motsätter sig att betala utöver nuvarande 1,03 av respektive EUlands bnp.
Den finländska regeringen har utgått från att bidraget till EU-kassan blir minst 1,1 procent av bnp i fortsättningen och under förhandlingarna kan andelen komma att stiga till 1,2 procent eller mer. Ändå är det oklart hur mycket brexit minskar på budgeten; i och med det framtida partnerskapet med EU kommer Storbritannien antagligen ännu att bidra i någon mån, medan bortfallet på kring 13 miljarder euro årligen ska sparas in till hälften, enligt EU-kommissionen.
Dessutom spelar både inflationen och den ekonomiska tillväxten under nästa årtionde in i beräkningarna. För att minska stödbeloppen till jordbruk och strukturfonderna kunde de frysas vid det nominella penningvärdet, medan de övriga utgifterna ur EU-budgeten skulle justeras för inflation och öka om ekonomin växer.
Nya miljöskatter
Samtidigt vill man öka EU:s så kallade egna medel, som består av bland annat momsintäkter och tullavgifter. I fortsättningen kan det också flyta in nya medel från handeln med utsläppsrättigheter och nya miljöskatter, eller som straffavgifter om EU-länderna inte återanvänder plastmaterial – och kanske också medel ur den gemensamma bolagsskattesatsen som ska gälla inom EU.
Ifall de planerna går igenom kan man komma att höja taket för EU:s egna medel, där begränsningen nu ligger på 1,2 procent av alla EU-ländernas bnp till 1,3 procent, något som också är kontroversiellt i budgetförhandlingarna. Dessutom planerar kommissionen att kunna ta ut lån till länder i eurozonen med EU-budgeten som säkerhet, eftersom institutionen i sig nu har en kreditvärdighet på trippel-A.
Men det kan visa sig omöjligt visavi de övriga EU-länderna. Europeiska investeringsbanken i Luxemburg vill heller inte se att man i Bryssel börjar idka låneverksamhet som en bank.