Mammor är ofta nöjda med hemvård

Ett av argumenten för att reformera familjeledigheterna är att förbättra kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Doktoranden Sirpa Weckström har analyserat hur kvinnorna själva upplever att hemvård av barn påverkar deras karriär.

Sirpa Weckström, som disputerar i socialpolitik vid Åbo universitet på fredag, utgår från kvinnornas subjektiva syn på att kombinera vård av barn med lönearbete. Det visade sig att de finländska mammorna anser att tiden hemma med barn försämrar deras karriärmöjligheter i mindre utsträckning än mammorna i elva andra länder i Västeuropa gör – trots att de finländska mammorna stannar hemma längre än i många andra länder.

Det finländska systemet, som gör det möjligt att vara vårdledig tills barnet fyller tre, anses försvaga kvinnornas position på arbetsmarknaden. Weckström analyserar data som samlats in 2004 och 2005, då bara var fjärde finländsk mamma ansåg att en kvinna ska vara redo att trappa ner på lönearbetet för familjens skull.

Mindre än var femte uppgav att deras egen karriär påverkats negativt av hemvård av barn, bland dem med barn i skolåldern var det bara var tionde som var av den åsikten.

Weckström visar att både de finländska mammorna som skötte sina barn hemma, och mammorna som jobbade, var nöjda med livet. Stress och långa arbetsdagar ökade jobbets negativa effekt på familjelivet. Tre av fyra upplevde ibland att det inte finns tillräckligt med tid för familjen på grund av jobbet.

– De finländska mammorna upplever en konflikt mellan hem och jobb oftare än mammorna i andra länder. Det kan förklaras med långa och stressiga arbetsdagar, säger Weckström i ett pressmeddelande.

Hennes forskning stödjer varken förlängd arbetstid eller en begränsning av hemvårdsstödet till kvinnor.

– Om man vill höja mammornas sysselsättningsgrad kan man öka alternativen för papporna och bredda båda föräldrarnas möjligheter att jobba deltid, säger hon.