Skyll inte barns psykiska ohälsa bara på skolan
I Sverigeanalysen efter Pisa-chocken 2013 menade OECD att svenskar i unikt hög grad skyller problem på skolan. Eleverna skyller misslyckanden på dåliga lärare eller otur; faktorn ”egen ansträngning” bagatelliseras. Svenska föräldrar är mest grälsjuka kravmaskiner.
Och det är svensk kultur att lägga mycket ansvar på skolan. Så fort ett samhällsproblem aktualiseras, reses krav på att skolan ska lösa det genom mer undervisning eller andra åtgärder.
Men tänk om barnens psykiska ohälsa beror på mer hemnära problem? Folkhälsomyndigheten konstaterar att 13- och 15-åringars användning av datorer, paddor och smartphones har ökat under 2000-talet och att ”psykosomatiska symtom är vanligare hos elever som ägnar mer tid åt tv, datorer och datorspel”. Men, menar man, den vetenskapliga litteraturen är för otillräcklig för att dra riktiga slutsatser.
Det finns dock tillräckligt för att ta frågan på allvar. I december avslöjade forskare i USA att de upptäckt en dramatisk ökning av depressioner och självmordsbeteenden bland amerikanska barn sedan 2012, då smartphones blev vanliga.
Hönan och ägget kan förstås debatteras, men försiktighetsprincipen bör leda. Hur påverkas unga hjärnor i längden av appar som manipulerar belöningssystemen? Lägg till detta den tidstjuv som mycket skärmtid innebär.
Barn som inte sover ordentligt och slarvar med läxorna kommer alltid att uppleva skolångest. Det kan inga skolreformer ändra på.
❞ Plåtpoliserna förändrade trafikövervakningen till en penninginsamling.
Ilkka
om att trafikkamerorna i fjol samlade in tio miljoner euro mer än beräknat.
om varför svenska skolbarn mår psykiskt dåligt. ❞ I Finland vågar man inte längre bli äldre. Ilta-Sanomat Timo Paunonen om hur äldreomsorgen körs ner i kommunerna.