Skogsindustrin står inför ett viktigt vägval. Lägre förädlade produkter med kinesiska pengar eller högre förädlade produkter där de inhemska investeringarna måste till.
Skogen är Finlands gröna guld och trots många profetior om skogsindustrin som en solnedgångens bransch har de senaste åren präglats av nyinvesteringar. Men förädlingsvärdet på de finländska skogarna sjunker.
När Metsä Groups bioproduktionsanläggning i Äänekoski är i full gång nästa år kommer virkesanvändningen i Finland att nå upp till en nivå den inte varit på sedan före den ekonomiska nedgången. Exporten av cellulosa och sågvaror ökar, liksom exporten av kartong. När samtidigt importen av virke minskar ser det ljust ut för både skogsägare och skogsindustri.
Förra veckan publicerades också två nyheter. Företaget Finnpulp meddelade att den kinesiska tillverkaren av mjukpapper Hengan international går in och stöder planeringen av en cellulosafabrik i Kuopio med 11,7 miljoner euro.
Ungefär samtidigt meddelade kinesiska Kaidi Finland som leds av förre SFP-politikern Carl Haglund att Kaidi nu fått de miljötillstånd som krävs för att börja bygga bioraffinaderiet i Kemi. Kinesiska intressen finns också i Boreal Biorefins och KaiCells planerade cellulosafabriker i Kemijärvi och Paltamo. De fyra cellulosa- och biofabrikerna beräknas totalt kosta upp till fyra miljarder euro.
Kaidi Finland uppger att bolaget nu väntar på att EU:s direktiv om förnybar energi, det så kallade RED II, ska bli klart så att man kan göra en noggrann marknadsanalys som grund för de fortsatta planerna. Kaidis planer har inte gått framåt enligt den tidtabell man ursprungligen tänkt sig.
Det kan mycket väl gå på samma sätt för de övriga projekt som nu planeras med kinesiska pengar. Därför vill intresseorganisationer i det här skedet inte spekulera i hur sidoströmmarna från skogsindustrin räcker till som råvara eller om det blir aktuellt att avverka direkt för biobränsletillverkning. Det är först när fabrikerna står där och
”Det är inte bara möbler och finsk design som kan växa som bransch, träbaserade material kan ersätta plaster både i kartonger och till exempel påsar som också håller väta. Textilier kan tillverkas av träbaserade material och ersätta sådant som den förhatliga fleecen.”
KATARINA KOIVISTO Administrativ redaktionschef
de har en marknad för sina produkter som den diskussionen kan föras.
Men en viktig diskussion som redan förs är frågan om förädlingsvärdet på produkterna från vår skogsindustri. Samtidigt som skogsföretagen satsar på att mångsidigt utveckla nya produkter och det i program och festtal talas om att höja förädlingsvärdet så visar en rapport från Pellervo ekonomisk forskning PTT från i fjol att förädlingsvärdet tvärtom har minskat de senaste åren.
Enligt beräkningar från ingenjörsbyrån Pöyry från 2016 ökar visserligen virkesanvändningen i Finland fram till 2035, men ökningen är mycket ojämn. Mest ökar enligt Pöyrys scenario virkesanvändningen i energiproduktion utanför skogsindustrin.
Vi behöver biobränslen som en viktig komponent i de bränslen vi använder i Finland och biobränsle kan också bli en viktig exportprodukt i takt med att EU:s krav på biokomponenter till exempel i drivmedel blir strängare.
Men samtidigt kan mycket högre och längre förädlade produkter tillverkas med trä som bas. Det är inte bara möbler och finsk design som kan växa som bransch, träbaserade material kan ersätta plaster både i kartonger och till exempel påsar som också håller väta. Textilier kan tillverkas av träbaserade material och ersätta sådant som den förhatliga fleecen. Produkterna finns redan i sinnevärlden.
Skogsindustrin står inför ett viktigt vägval. Lägre förädlade produkter med kinesiska pengar eller högre förädlade produkter där de inhemska investeringarna måste till? Eller kanske både och? Men säljer vi bara råvara får vi inte ut allt vi kunde ur vårt gröna guld.