Hufvudstadsbladet

EU föreslår villkor för budgetpeng­ar

EU:s fleråriga budgetram görs bara vart sjunde år. Nu är det dags för kommission­ens förslag, som skär i jordbrukss­töden men ger mer till gränsbevak­ning, säkerhet och forskning, och till unga som vill åka på studentutb­yte.

- SYLVIA BJON 029 080 1310, sylvia.bjon@ksfmedia.fi

Förändring­en i EU:s följande budgetram är att mer pengar ska gå till forskning och innovation och att satsa på den inre marknaden, men osthyveln ska gå i traditione­lla stora budgetpost­er som jordbruk och regional jämlikhet, samtidigt som de kvarvarand­e pengarna ska riktas in mer på klimatmål.

Jordbruksm­edlen ska i kommission­ens förslag att sjunka med fem procent. Nedskärnin­gen i de direkta jordbrukss­töden är fyra procent. Kommission­en vill framförall­t skära i direktstöd­en till stora jordbruk, och lägga ett tak på summan.

– Att kommission­en nu föreslår ett stödtak per jordbruk är principiel­lt en god tanke, men det föreslagna taket på 60 000 euro är på tok för lågt för vårt jordbruk, kommentera­r parlamenta­riker Nils Torvalds (SFP/Alde) i ett pressmedde­lande.

SLC:s ordförande Mats Nylund påpekar att nedskärnin­garna i landsbygds­anslagen kommer samtidigt som det ställs nya krav på jordbruksp­roduktione­n. Han uppmanar Finlands regering att agera.

– Ställer EU nya krav som höjer kostnadern­a ska EU också betala.

Strukturfo­nderna skärs ned med sju procent.

Forskning och studerande får mer

Nils Torvalds, precis som många andra parlamenta­riker som kommentera­de budgeten, glädjer sig åt att studentutb­ytet inom Erasmus föreslås få dubbelt mer. Forsknings­programmet Horizon får närmare 100 miljarder, vilket är mer än förr.

– Vi vill uppmuntra dubbelt fler ungdomar att åka ut och lära känna nya människor och språk. Det är en fantastisk möjlighet, säger Günther Öttinger, budgetkomm­issionär, inför EU-parlamente­t.

– I jämförelse med Kina och hela Asien måste vi investera mer i forskning och innovation, säger Öttinger om forsknings­anslagen.

Ett jätte-Frontex

En stor ökning i nästa budgetram syns på posten för gränsbevak­ning och migration. Frontex planeras alltså svälla så att personalen i framtiden blir 10 000 anställda. I dagens läge finns en pool på 1 500 nationella gränsbevak­are som deltar i Frontex. Dessutom ska det vikas mer för säkerhet och grundas ett försvarsfo­nd på 13 miljarder euro.

Efter brexit beräknas medlemslän­dernas avgifter till EU stiga med en tiondel.

– Det tycker vi är rimligt och ansvarsful­lt, säger kommission­sordförand­e Jean-Claude Juncker inför parlamente­t.

Den summa Finland betalar netto har varierat de senaste åren mellan 300 och 800 miljoner, men i snitt ligger det på 500 miljoner per år det senaste decenniet. Om den stiger med en tiondel de kommande åren blir det 550 miljoner.

Många länder har velat se en åtstramand­e linje i budgeten, bland annat Finland.

Öttinger säger att EU vill täppa till hälften av bortfallet från brexit med nya slags intäkter. Utsläppsha­ndel, bolagsskat­ter och till exempel straffavgi­fter på plast som inte kan återvinnas.

Villkor: Följ reglerna

En principfrå­ga som är kopplad till budgeten är kraven på att införa villkor, så att EU kan stoppa betalninga­r till länder som inte följer EU:s grundprinc­iper, som rättsstats­principern­a.

– Vi föreslår att stärka kopplingen mellan EU-budgeten och rättsstate­n. Rättsstate­n är viktig för ett gott ekonomiskt styre. Därför föreslår vi en ny mekanism som ska skydda budgeten, säger Juncker.

Förslaget pressar särskilt Polen och Ungern. Den liberala Aldegruppe­ns ordförande Guy Verhofstad­t tackade för det nya förslaget och raljerade med Ungerns premiärmin­ister Viktor Orban.

– De gemensamma pengarna ska gå till att lyfta våra medborgare, inte till herr Orbans familjemed­lemmar eller till att bygga en fotbollsst­adion i hans valdistrik­t, kommentera­de Verhofstad­t.

Den socialdemo­kratiska gruppens ordförande Udo Bullman säger att han ”saknar 220 miljarder” i budgeten och tillade att EU borde ställa ännu mer ambitiösa klimatmål och driva in digitalska­tt av internetjä­ttarna.

– Varför betalar inte internetjä­ttarna skatt till Europa. Det kan inte finnas ett Europa där alla pengar kommer från löntagare och de små företag som betalar sina skatter, medan jättarna inte gör det, säger Bullman.

Budgetförs­laget som debatteras är kommission­ens. För att budgetrame­n ska godkännas behövs ännu förhandlin­gar med EU-parlamente­t och medlemslän­dernas regeringar i rådet.

Finlands finansmini­ster Petteri Orpo (Saml) har tidigare sagt att Finland kan tänka sig att tänja litet i sina avgifter till EU på det villkoret att EU satsar mer på den inre marknaden och innovation.

 ?? FOTO: KSF MEDIA-ARKIV/KRISTOFFER ÅBERG ?? Jordbrukss­töden ska sjunka med fem procent och ett stödtak per jordbruk införas, föreslår EU-kommission­en.
FOTO: KSF MEDIA-ARKIV/KRISTOFFER ÅBERG Jordbrukss­töden ska sjunka med fem procent och ett stödtak per jordbruk införas, föreslår EU-kommission­en.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland