Akilov testar svensk terrorlag
Elva veckors rättegång kring lastbilsmassakern på Drottninggatan i Stockholm är avslutad. Försvaret hänvisade i sin slutplädering till juridiken kring knivdåden i Åbo.
Efter 11 veckor är rättegången mot Rakhmat Akilov som körde dödslastbilen på Drottninggatan i Stockholm över. Under slutpläderingarna i Stockholm på onsdagen ställde hans försvar frågor om när ett brott övergår i terror mot samhället.
En uppgivet lunkande Rakhmat Akilov, 40, lämnade rättssalen i handfängsel, grön t-tröja och säckiga grå collegebyxor på onsdagen. Efter elva veckors rättegång i Stockholms tingsrätt fortsätter hans sekundbevakning i Kronobergshäktet, där han enligt sin försvarsadvokat ”inte har fått släcka en sänglampa på ett år”.
Den 7 april 2017 släckte han fem människors liv och skadade tio genom att köra en stulen öllastbil utmed Drottninggatan i Stockholm. Hans mål ska ha varit att uppfylla terrororganisationen IS mål att fylla västvärlden och dess ”otrogna” med en terror som skulle kännas ”som tusen nålstick”.
Välskött rättegång blev argument
I en svensk rättegång som alla par- ter har beskrivit som respektfull, välskött och baserad på en mycket lovordad polisutredning blev man klara en vecka före utsatt tidtabell.
Akilovs försvarare, toppadvokaten Johan Eriksson, 54, från en av de många advokatbyråerna utmed Hantverkargatan i Stockholm håller sin slutplädering i välsittande mörkblå kostym. Mest söker han luckorna i det att något motsvarande terrorbrott inte hittills har gått till dom i Sverige.
Han argumenterar att den välskötta rättegången är ett bevis för att Akilov inte med sitt dåd har lyckats rubba det svenska samhället, till skillnad från hur terrorn har lett till juridiska undantagsregler till exempel i Frankrike.
– Det blev ett terrordåd i medierna och jag tror att statsministern också kallade det så, säger han.
Rakhmat Akilov anklagas för att förutom att ha mejat ner och dödat tre svenskar, en belgiska och en britt åtalats för hela 144 mordförsök på den fullsatta gågatan.
Johan Eriksson säger till medierna efteråt att rätten borde avskriva ytterligare 18 mordförsök. När Rakhmat Akilov dundrade utmed gågatan i 63 kilometer i timmen i snitt, anser han, kan bara de som kom närmare än tre sekunder från den fram- rusande lastbilen anses ha varit utsatta för mordförsök. Akilov kunde när som helst ha avbrutit och bromsat, hävdar han.
I rätten hänvisar Eriksson också till den finländska rättegången kring Abderrahman Bouananes terrordåd i Åbo. Där, säger han, har man enbart ansett att de personer som gärningsmannen verkligen försökt knivhugga har ansetts ha varit utsatta för mordförsök, inte de övriga som befann sig på platsen.
Större ersättning för terrormotivet?
Före försvarets slutplädering har också de målsägandes fem advokater haft sina inlägg. Det är oprövat hur terrorlagstiftningen borde tillämpas. De anhörigas advokater vill nu se ersättningar för rättskränkningar i klass med dem som i Norge betalades till de anhöriga kring terrordåden på Utøya och i Oslos centrum 2011.
Den enda ersättning Akilovs försvar går med på är till sjuårige Noel som i cykelhjälm kastades i skydd undan Akilovs lastbil tvärs över Drottninggatan av sin pappa. Pappa Chris omkom sedan under bilen.
Chefsrådman och domare Ragnar Palmkvist avslutar huvudförhandlingen. Akilov försvinner ut genom sidodörren. En ung, ljushårig kvinna i grå kofta brister i gråt i famnen på sin kompis.
Domen avkunnas i Stockholm den 7 juni.