Utvecklingspolitiken är jämställdast på pappret
Finlands utvecklingspolitik lovar mer än den håller inom sitt främsta fokusområde, visar en rapport. – Vi har jobbat långsiktigt på jämställdheten, men det finns mycket att bättra på, säger utvecklingsministern.
Regeringens utvecklingspolitik har kontroversiella drag, fastslår Utvecklingspolitiska kommissionens utvärderingsrapport. Allmänt känt är att regeringen skar kraftigt och plötsligt i biståndet 2015, men rapporten visar att också biståndets jämställdhetsinsatser drabbades av nedskärningar på 40 procent, trots att jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter på pappret har högsta prioritet i Finlands utvecklingspolitik.
– Finland har varit med om att utarbeta en EU-rekommendation om att jämställdhet ska vara minst en betydande komponent i 85 procent av utvecklingssamarbetet, men själva når vi bara upp till 35 procent. Betonar vi jämställdhet i utvecklingspolitiken måste det synas också i finansieringen. En klar linje och tydliga rekommendationer skulle förbättra utvecklingspolitikens resultat, säger Marikki Stocchetti, generalsekreterare vid Utvecklingspolitiska kommissionen.
Rapporten utgår från att Finland kan bli världsbäst på att beakta jämställdhetsaspekter i utvecklingspolitik, men det förutsätter vissa omställningar. Bland annat behövs en vägkarta för hur och när Finland ska höja biståndsanslagen från 0,4 till utlovade 0,7 procent av bnp, och för att höja anslagen till de minst utvecklade länderna från 0,13 till utlovade 0,2 procent av bnp. Därtill måste Finland beakta OECD:s riktlinjer för jämställdhet i utvecklingspolitiken.
– Situationen är inte hopplös, men vi måste vakna upp nu, säger Stocchetti.
Också den privata sektorns utvecklingssamarbete måste granskas konsekvent ur jämställdhetsperspektiv, säger rapporten och föreslår att jämställdhet ska bli ett ledord i ägarstyrningen av utvecklingsfinansiären Finnfund.
Utvecklingsminister Anne-Mari Virolainen (Saml) prisar rapportens budskap, men lovar inga tillläggsanslag i höstens budget eftersom den är regeringen sista och ska hållas inom en tajt budgetram.
– Jag tänker inte försvara tidigare beslut även om jag förstår att tvära kast i finansieringen går ut över det långsiktiga arbetet. Jag kan ändå inte förvandla mig själv till pengar, säger hon.
Virolainen påpekar att det inte heller är enkelt att mäta hur jämställdhet gynnas av sinsemellan helt olika sorts utvecklingsinsatser i olika länder.
– Men finns det vilja finns det också metoder, säger hon och kastar bollen till nästa regering.
Utvecklingspolitiska kommissionens ordförande Aila Paloniemi (C) säger att hela biståndssektorn från folkrörelserna till Utrikesministeriet, Finnfund och företagen måste bli bättre på att samarbeta så att insatserna kompletterar varandra.
Julia Ojanen vid Plan Finland påpekar att mycket av jämställdhetsarbetet är attitydfostran som måste involvera män och pojkar.
– Det handlar om att avveckla machokulturer, till exempel genom att förankra uppfattningen att pojkar också kan delta i hushållsarbete.
Finland har varit med om att utarbeta en EU-rekommendation om att jämställdhet ska vara minst en betydande komponent i 85 procent av utvecklingssamarbetet, men själva når vi bara upp till 35 procent.
Marikki Stocchetti Generalsekreterare, Utvecklingspolitiska kommissionen