Hatretoriken visar på stora samhällsklyftor
Sannfinländare: Alla illa valda ord är inte kriminell hatretorik
Många högerextrema populistpartier har slutat växa. Problemet är att liberala partier har anammat en del hatretorik och att varken övertrampen eller de bakomliggande attityderna kan lagstiftas bort. Det säger den danska ex-politikern Özlem Cekic under ett seminarium om yttrandefrihet och hatretorik i Helsingfors.
Riksdagsledamoten Pekka Haavisto anser att hatretoriken signalerar att något i samhället är trasigt. Han ser likheter mel- lan dagens retorik och demoniseringen av människor i samband med inbördeskriget, Bosnienkriget och folkmordet i Rwanda.
När hat och hot påverkar journalister är demokratin i fara, säger den norska forskaren Ragn- hild Mølster. Riksdagsledamoten Mika Raatikainen (Sannf) slätar över en del retoriska övertramp och vill förtydliga lagen om vilken retorik som är kriminell.
Träffa folk. Tala med dem, så kan du förstå dem och de dig. Vi kan inte vänta på att politikerna löser problemet med hatretoriken, vi måste också göra det själva, säger Özlem Cekic som jobbar bort sina egna och andras fördomar över en kopp kaffe.
När HBL intervjuade den danska ex-politikern Özlem Cekic i vintras berättade hon om sitt sätt att kontakta dem som skrivit hatmejl till henne. Hon begär ett samtal över en kopp kaffe för att ansikte mot ansikte försöka förstå motparten och jobba bort de fördomar som demoniserar dess referensgrupp och som skapar rädslor och hat.
På Nordisk kulturkontakts seminarium om yttrandefrihet och hatretorik i Helsingfors i går, på internationella pressfrihetsdagen, rekommenderar hon fort- sättningsvis samtalet mellan fyra ögon för att förstå motparten och komma åt problemet. Hon uppmanar alla att träffa en människa som tänker alldeles annorlunda och sitta ner och prata.
– Folk är lata och förväntar sig att förändringen ska komma utifrån eller uppifrån, att politikerna ska lagstifta bort hatretoriken. De kan ändra på lagar, men de kan aldrig förbjuda åsikter, säger hon.
Özlem Cekic säger att vanligt folk i vardagskontakter kan göra en skillnad, jobba på sina egna och oliktänkares attityder genom att slå hål på sina sociala bubblor och träffas. Men hon tillstår att hela problemet inte elimineras så lätt.
– Både folkets och politikernas insats behövs.
Hon ser både negativa och positiva trender i det danska samhället just nu. Utvecklingen inom politiken tycker hon är negativ.
– Problemet är inte Dansk Folkeparti utan att värderingarna inom de liberala partierna närmare den politiska mitten förändras. Vi säger att vi är en nordisk demo-
krati, men jag ser symtom på en oroväckande utveckling. Först ignorerade de stora partierna populisterna, sedan anammade de deras retorik. Det finns alternativ, det är viktigt att tala emot hatretoriken.
Özlem Cekic upplever i gengäld en positiv förändring i möten med människor, och i den allmänna folkopinionen.
– Många danskar tog hand om flyktingarna. De högerextrema populistpartierna ser ut att ha slutat växa i flera europeiska länder. De har mött en gräns, folk har insett att de är farliga.
Trump och Halla-aho
Politisk populism, främlingsfientlighet och en uppfattning att det är okej att såra eller uttrycka sig burdust är tillsammans med tillgången till sociala medier som suddar ut skillnaden mellan falska nyheter och journalistik en explosiv kombination. Den bedömningen går som en röd tråd genom torsdagens seminarium.
Hatretorik borde ses som en tidig varningssignal, säger riksdagsledamoten och fredsmäklaren Pekka Haavisto (Gröna). Han hänvisar till tidningsurklipp från Suomen Kuvalehti 1918, texter som rakt av demoniserade de röda som höll på att förlora kriget.
– En sådan retorik visar att någonting i samhället är trasigt. Samma tecken syntes på Balkan på 1990-talet och i Rwanda före folkmordet. Man använde språket och medierna i rasistiskt syfte och för att förnedra minoriteter, och inte för dialog. Man missbrukar yttrandefriheten för att trycka ner andra.
Haavisto påpekar att USA:s president Donald Trump har förändrat den politiska retoriken. Både han och forskaren Ragnhild Mølster vid Universitetet i Bergen påpekar att man inte kan förvänta sig mycket av vanligt folk om den politiska eliten beter sig hur som helst.
Professor Timo Honkela vid Helsingfors universitet säger att folk förväxlar yttrandefriheten med rätten till ett ovårdat språkbruk.
– Ur ett strikt yttrandefrihetsperspektiv finns det aldrig någon orsak att inte vara hövlig, säger han.
Diskussionerna och tonläget på mediernas webbplatser och på sociala medier blir så ofta så aggressiva att Haavisto befarar att det kommer att sluta illa. Mølster inflikar att det redan har gjort det och hänvisar till tragedin på Utøya.
När riksdagsledamoten och kriminalkonstapeln Mika Raatikainen (Sannf) får frågan hur han ser på att Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho har dömts för hets mot folkgrupp svarar han att lagtexten inte är så lyckad.
– Vi borde formulera om paragrafen, nu är den för öppen för olika tolkningar. Det vore bra om folk visste var gränsen går för kriminell hatretorik.
Journalister påverkas
Samtidigt som de sociala medierna gynnar yttrandefriheten – flera kan komma till tals än förut – bäddar de för missbruk av densamma. Men likväl överreagerar många på retoriken på sociala medier, anser Mika Raatikainen.
– Alla kan inte gilla allt, sånt är livet. Bara för att någon skriver av sig sin ilska behöver man inte ringa polisen eller tro att någon kommer att dödas, säger han.
Att hot och påtryckningar används också mot traditionella medier är allvarligt, säger Ragnhild Mølster. En studie visar att nästan hälften av journalisterna i Sverige, Norge och Danmark har utsatts för hot, och att var tionde medger att de har gett avkall på den journalistiska integriteten.
– Medierna har fortfarande hög trovärdighet, men det är oroväckande att misstron ökar och att hot mot journalister kan ge resultat. Det är ett hot mot demokratin, säger hon.
Mika Raatikainen bedömer att självcensur är det största hotet mot pressfriheten.
– Om medierna inte rapporterar trovärdigt och mångsidigt om samhällsutvecklingen tror folk snarare på vad de läser på sociala medier. Nyhetsmedierna bör vara så trovärdiga som möjligt.
Alla kan inte gilla allt, sånt är livet. Bara för att någon skriver av sig sin ilska behöver man inte ringa polisen eller tro att någon kommer att dödas. Mika Raatikainen Riksdagsledamot, Sannfinländarna
Ur ett strikt yttrandefrihetsperspektiv finns det aldrig någon orsak att inte vara hövlig. Timo Honkela Professor, Helsingfors universitet
Medierna har fortfarande hög trovärdighet, men det är oroväckande att misstron ökar och att hot mot journalister kan ge resultat. Det är ett hot mot demokratin. Ragnhild Mølster Forskare, Universitetet i Bergen
Vi men säger jag ser att vi symtom är en nordisk på en oroväckande demokrati, utveckling. Först ignorerade de stora partierna populisterna, sedan anammade de deras retorik. Det finns alternativ, det är viktigt att tala emot hatretoriken. Özlem Cekic Ex-politiker, Danmark